Allvarstid

Totalförsvar, beredskap och säkerhet, från Gotland

Engagemang • Trovärdighet • Handlingskraft

Författare: Live2

  • Röda Korset om beredskapsstrategi

    Röda Korset har reagerat på den presenterade vårändringsbudgeten, där viktiga förstärkningar för det civila försvaret lyfts fram. Organisationen påpekar att budgeten, trots sina positiva aspekter, är underfinansierad i förhållande till det militära.

    – Röda Korset välkomnar att det civila försvaret lyfts, även om det är påtagligt underfinansierat i förhållande till det militära. Våra erfarenheter, inte minst från Ukraina, visar att många krafter behöver kunna mobiliseras, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

    Budgeten inkluderar även satsningar mot psykisk ohälsa och en förbättrad tillgång till hälso- och sjukvård. Modéer framhäver vikten av att alla grupper, särskilt de mest utsatta, får ökad tillgång till vård.

    – Det är viktiga satsningar regeringen gör på psykisk hälsa. Däremot behöver alla grupper få ökad tillgänglighet till vård och hälsa, säger hon.

    Röda Korset uttrycker oro över Sveriges möjligheter att nå sina klimatmål och betonar att högre ambitioner krävs för att minska konsekvenserna av klimatförändringar.

    – Förslagen om minskade utsläpp är ett steg i rätt riktning, men ambitionerna behöver öka rejält, avslutar Modéer.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Röda Korset

  • Ökad beredskap med långsiktig finansiering

    Akavia uttrycker sin uppskattning för regeringens satsningar på det civila försvaret, med särskilda medel till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Fackförbundet understryker dock att beredskapsförmågan inte får gå ut över kärnverksamheter.
    I en tid med ekonomisk osäkerhet anser Akavia att lånefinansiering för försvarsinvesteringar är nödvändig. För att långsiktigt stärka försvaret krävs också gynnsamma villkor för verksamhetsutveckling.

    – Många av Akavias medlemmar har centrala funktioner inom offentlig sektor, särskilt på myndigheter. För att kunna bidra till en starkare beredskap måste de ha rätt förutsättningar, säger Anna Nitzelius, sakkunnig förvaltningspolitik på Akavia. Hon påpekar att myndigheter behöver öronmärkt finansiering utanför den ordinarie budgeten för ett effektivt beredskapsarbete.

    Akavia ser en stor potential i att öka produktiviteten genom bredare implementering av AI. Trots globala utmaningar anser de att Sverige har möjligheter att utvecklas inom AI-området. De är även positiva till en AI-verkstad för offentlig sektor i vårändringsbudgeten.

    – Sju av tio yrkesverksamma akademiker vill utveckla sin AI-kompetens, men det saknas kunskap om viktiga framtida kompetenser. Vi ser ett stort behov av mer AI-relaterad forskning, avslutar Hanna Birath, sakkunnig AI och livslångt lärande på Akavia.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Akavia

  • Utbildning i totalförsvar

    Utbildningen hölls i ett allvarligt säkerhetsläge för första gången sedan Sverige delades in i civilområden. Deltagarna kom från Länsstyrelserna, Polismyndigheten, Trafikverket, Rädda barnen och flera kommuner. Landshövding Carin Jämtin betonar vikten av ökat samarbete:
    – Vi har alla olika ansvar och roller och genom den här utbildningen har vi fått ökad kunskap och förståelse om varandra, vilket stärker vår gemensamma förmåga att hantera olika typer av störningar i samhället.

    Utbildningen kombinerade föreläsningar med rollspel som belyste aktuella hot och risker. Malin Svanholm, kommunstyrelsens ordförande i Kramfors, framhöll kommunernas centrala roll i totalförsvaret:

    – En robust kommun är en stark länk i totalförsvaret – utan lokal förmåga, ingen nationell beredskap.

    Utbildningen, som kallas Högre regional utbildning, genomfördes av Försvarshögskolan och Norra militärregionen i samarbete med Länsstyrelsen Norrbotten.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Länsstyrelsen Västernorrland

  • Minskning av dödligt våld

    Under det senaste året har Stockholms län sett en betydande minskning av dödligt våld. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporterades 25 fall av dödligt våld under 2024, en minskning med 29 fall jämfört med året innan. Magnus Mowitz, biträdande chef i polisområde Stockholm nord, förklarar att det pågående arbetet för att bekämpa våldet är avgörande.
    – Vi har i polisregion Stockholm det största antalet häktade hittills, vilket är ett av flera mått på det arbete som görs för att få stopp på den våldsvåg länet drabbats av de senaste åren, säger han.

    Vid utgången av mars 2025 var 559 personer häktade i regionen, en ökning från tidigare år. Samarbete med näringslivet och åtgärder för att identifiera unga personer i riskzonen är också viktiga strategier för att förhindra brott innan de sker. Max Åkerwall, biträdande chef i polisområde Stockholm syd, framhåller vikten av att snabbt få information från exempelvis hotell och taxibilar.

    – Vi vill att de i ökad utsträckning hör av sig till oss när de reagerar på något avvikande, avslutar Max Åkerwall.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Polisen

  • Beredskapsövning i Arktis

    Sju länder har gemensamt övat sjö- och miljöräddning utanför Tromsø i Nordnorge. Den arktiska regionens hårda förhållanden och begränsade infrastruktur ställer särskilda krav på internationellt samarbete vid sjöolyckor. Arctic Coast Guard Forum, som arbetar för att skapa en säkrare havsmiljö, står bakom övningen.
    – Värdet av samverkan mellan ländernas kustbevakningsorganisationer är otroligt värdefullt. Det handlar om att bygga förtroende och goda relationer, säger Kustbevakningens överdirektör Henrik Jonsson.

    Övningen inkluderade en simulerad kollision och fokuserade på sök- och räddningsinsatser samt marina miljöräddningsinsatser. Kustbevakningens flyg bidrog också till insatsen.

    – Övningen var välplanerad och genomfördes mycket professionellt, trots de utmanande väderleksförhållanden, avslutar Jonathan Sjölund, räddningstjänsthandläggare på Kustbevakningen.

    Fakta: Arctic Coast Guard Forum inrättades 2015 för att stärka operativ förmåga och samverkan i Arktis och har Norges ordförandeskap fram till 2025.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Redaktionen Gotland Live

  • Kunskapsdag för beredskap

    Under dagen behandlades flera väsentliga ämnen, inklusive Natomedlemskap och det stöd som kan ges till NATO-förband, presenterat av Joacim Rydmark från Länsstyrelsen. Birgitta Rasmussen och Anna-Karin Larsson från Region Västmanland informerade också om det nationella kunskapsstödet för hälso- och sjukvårdens kapacitetsökningsförmåga, där PLUS-verktyget ingår.
    En diskussion kring ett scenario där 225 000 internflyktingar ska tas emot inom två dygn genomfördes, med särskild fokus på vårdbehov och ensamkommande barn. Oscar Wintzell lyfte fram vikten av informationssäkerhet och Erica Hagblom från Läkemedelsverket betonade läkemedelsförsörjningens centrala roll, där ApoDos identifierades som sårbart.

    Deltagarna framhöll vikten av samverkan och tydliga mål för att stärka det kommunala arbetet. Torbjörn Messing avslutade dagen med en reflektion kring jämställdhet och beredskap, samt behovet av att lära av tidigare kriser.

    – Vi bör lära oss mer av tidigare kriser och krig, förbättra rutiner och öva för att stärka tillit och försvarsvilja, avslutar Torbjörn Messing, Länsstyrelsen Västmanland.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Länsstyrelsen Västmanland

  • Jägarna på skidor

    Patrullen har som mål att framrycka i obanad terräng för att stödja stridsflyg. Utan möjligheten att använda leder eller vägar, måste jägarna välja oväntade rutter för att undgå fiendens övervakning. Varje jägare drar en pulka med en vikt på cirka 80 kilo, inklusive 40 kilo mat, 30-35 kilo vapen och materiel samt 25 kilo personlig utrustning. Trots den utmanande fysiken förväntas de gå ned i vikt under expeditionen, med en daglig konsumtion på 6500-7000 kilokalorier.
    Patrullen började den 25 februari och sträcker sig över minst 30 mil. Utmaningarna inkluderar bortblåst snö och varierande terräng där pulkorna ibland måste firas ned. En nyckeluppgift för jägarna är att leda in två JAS-flygplan mot ett strategiskt mål, vilket betonas av Ewa Skoog Haslum, viceamiral och chef för Försvarsmaktens operationsledning:

    – JTAC är en mycket viktig förmåga för att vi ska kunna genomföra våra operationer på marken.

    Gruppchefen Oscar Silvergran understryker betydelsen av samarbete inom gruppen:

    – Samarbetet inom gruppen är det avgörande för framgång.

    Patrullen utförs till minne av Carl Ekbring, en kollega som tragiskt omkom vid en olycka på Kebnekaise den 21 februari 2023. Under de 22 dagarna av Operation Orion ska jägarna färdas 50 mil, från Merkenes vid norska gränsen till finska gränsen.

    – Om man ändå ska skida 40 mil, kommer vi ha tid att skida 45. Och 50 mil smakar bättre i munnen, säger en av jägarna.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Försvarsmakten

  • Utbildning i totalförsvar

    I en unik satsning har chefer från länsstyrelser, Polismyndigheten, Trafikverket och andra organisationer genomgått en utbildning i totalförsvar i det Norra civilområdet. Utbildningen syftade till att öka deltagarnas förståelse för hot och risker som dagens säkerhetsläge medför.

    — Jag är väldigt glad över att det var så många deltagare från olika organisationer med under utbildningen. Vi har alla olika ansvar och roller, säger Lotta Finstorp, civilområdeschef och landshövding i Norrbotten.

    Utbildningen kombinerade föreläsningar med rollspel som simulerade realistiska scenarier med fokus på politisk instabilitet och ekonomiska påfrestningar.

    Metoden som användes under övningen var väldigt bra, den gav oss ökad förståelse för varandras perspektiv, säger Magnus Haglund, kommundirektör i Örnsköldsviks kommun.

    Utbildningen, som genomfördes av Försvarshögskolan och Norra militärregionen, markerar ett steg framåt i arbetet med Sveriges beredskap inför framtida kriser.

    — Vi ser fram emot att genomföra den tillsammans med fler aktörer på högre regional nivå, avslutar Abigail Choate, chef Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Länsstyrelsen Norrbotten

  • Transportsektorns beredskap brister

    Enligt Transportföretagens senaste mätning saknar fyra av fem transportföretag en tydlig bild av de krav som ställs på dem vid en kris. Detta brister i förståelse kan påverka landets beredskap, särskilt med tanke på den osäkra omvärld vi lever i, inklusive ett pågående krig i vår närhet.
    – Vi befinner oss i en situation där osäkerheten i omvärlden är stor. Utan en effektiv transportsektor som grundläggande stöd finns det ingen uthållighet i svensk beredskap, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen.

    Transportföretagen understryker vikten av att medvetandegöra transportsektorns roll, särskilt i samband med Sveriges Nato-medlemskap, vilket kan öka behovet av transporter. Det betonas att samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att säkerställa den svenska säkerheten.

    – Det krävs samarbete mellan många aktörer över olika samhällssektorer, och det finns ingen enkel lösning. Transportföretagen deltar i samverkansarbete kring beredskapsfrågor och har inlett kontakter med Försvarsmakten för att få klarhet i förväntningarna på transportsektorn, säger Per Geijer, säkerhetschef på Transportföretagen.

    Undersökningen, som genomfördes mellan den 23 mars och 8 april 2025, är en del av en kvartalsvis studie för att kartlägga medlemsföretagens marknads- och omvärldsförutsättningar. Transportföretagen representerar över 9 000 medlemsföretag med cirka 200 000 anställda.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Transportföretagen

  • HMS Ulvön i Nato-uppdrag

    Under den senaste månaden har HMS Ulvön, minröjningsfartyg i svensk tjänst, ingått i Natos stående sjöstyrkor. Fartyget har genomfört flera samövningar, som inkluderar sjömanskap och stridsövningar, och har även patrullerat inom ramen för aktiviteten Baltic Sentry. Detta syftar till att avskräcka sabotage av kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön.
    – Ulvön har levererat efterfrågad effekt från dag ett och jag känner mig stolt över hela besättningen och deras driv och engagemang, säger fartygschefen örlogskapten Mathias Hagberg.

    Natos styrka, som leds från ett nederländskt stabsfartyg, omfattar även minröjningsfartyg från Estland, Nederländerna, Norge och Tyskland. Hagberg konstaterar att samarbetet fungerar bra:

    – Fackuttryck, rutiner och procedurer är väl kända och inövade efter att ha använts till sjöss i drygt 30 år såväl nationellt som internationellt.

    Sveriges bidrag till styrkan baseras på landets unika kapacitet att operera i Östersjöns speciella miljö. Efter fyra veckor ombord har besättningen anpassat sig till rutinernas krav, men Hagberg påpekar att det fortfarande finns områden för förbättring:

    – Rutinerna börjar sätta sig och besättningen fortsätter att utveckla sig som enhet och fartyget som system. Vi eftersträvar att leva efter devisen att den som inte vill bli bättre slutar att vara bra. Vi vill alltid bli bättre, avslutar fartygschefen Hagberg.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Försvarsmakten