Författare: Live2

  • Ökat intresse för officerutbildningar

    Enligt Försvarsmakten har rekryteringsinsatserna resulterat i ett ökat intresse för att studera till officer, reservofficer eller specialistofficer. Generalmajor Michael Cherinet uttrycker sin tillfredsställelse över denna positiva trend. Det målmedvetna arbetet med rekrytering har lett till fler ansökningar, där den närmaste chefen har en avgörande roll i att motivera soldater och sjömän att påbörja en officerutbildning.

    – Jag är väldigt nöjd med att se ytterligare en rejäl ökning av antalet ansökningar för att bli officer, reservofficer eller specialistofficer. De blivande kollegorna kommer bli ett viktigt tillskott till krigsförbandens förmåga att lösa Försvarsmaktens huvuduppgift: att försvara Sverige och alliansen mot ett väpnat angrepp, säger Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet och Försvarsmaktens utbildningschef.

    Det ökade intresset för officerstjänster sammanfaller med att fler officerare väljer att stanna kvar i Försvarsmakten efter pensionering. Den aktuella rekryteringen utgör den första kullen aspiranter sedan Sverige blev medlem i Nato, vilket innebär att dessa framtida officerare kommer att genomföra hela sina yrkeskarriärer i en allianskontext.

    En av de nyutnämnda specialistofficerarna, Johanna Hallsten, tog examen i december efter tre terminer vid Militärhögskolan Halmstad och Luftstridsskolan. Hon arbetar nu som räddningsofficer på Skaraborgs flygflottilj i Såtenäs.

    – Det är en lite overklig men häftig känsla att vara klar med utbildningen, att äntligen vara specialistofficer. Jag är glad att vara en del av Försvarsmaktens tillväxt, säger Johanna. Hon betonar vikten av att bidra till en organisation som Försvarsmakten, särskilt i det rådande omvärldsläget som ställer stora krav på flexibilitet och rörlighet.

    – Jag kommer att bidra till att våra flygstridskrafter kan vara i luften och lösa sina uppgifter där det behövs, avslutar Johanna.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Försvarsmakten

  • Sverige och Turkiet inleder säkerhetsdialog

    Den 21 januari reser utrikesminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer till Ankara för att inleda Sveriges och Turkiets bilaterala säkerhetsdialog, kallad Security Compact. Mötet syftar till att diskutera viktiga frågor som rör säkerhetssamarbete och internationella angelägenheter.

    Initiativet till dialogen presenterades under Natos toppmöte i Vilnius 2023, där Sverige och Turkiet enades om att lansera det nya samtalsformatet. Security Compact är ett sätt att fortsätta det samarbete som utvecklades under Sveriges anslutningsprocess till Nato, med särskilt fokus på terrorismbekämpning.

    – Det är avgörande att vi stärker samarbetet mellan våra länder i frågor som rör vår gemensamma säkerhet. Det ligger i både Sveriges och Turkiets intresse, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

    Justitieminister Gunnar Strömmer tillägger:

    – Jag ser fram emot att träffa våra turkiska kollegor för att diskutera vårt gemensamma arbete mot terrorism och organiserad brottslighet.

    Mötet i Ankara blir det första i detta nya format, och enligt det gemensamma uttalandet från toppmötet i Vilnius ska dialogen sammankallas en gång per år. På dagordningen står bland annat:

    • Den gemensamma kampen mot terrorism
    • Transnationell organiserad brottslighet
    • Rysslands krig i Ukraina
    • Situationen i Syrien och Gaza
    • Övriga utrikespolitiska frågor

    Den bilaterala säkerhetsdialogen förväntas bidra till ett stärkt samarbete mellan Sverige och Turkiet i dessa viktiga frågor.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Sverige stärker samarbete för att skydda undervattensinfrastruktur

    I ljuset av de senaste kabelbrotten i Östersjön har Sverige engagerat sig i diskussioner om att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Enligt information från Vita huset har Sverige nyligen deltagit i ett möte som syftade till att förbättra detta skydd.

    Mötet leddes av USA:s biträdande nationella säkerhetsrådgivare Anne Neuberger och samlade representanter från de nordiska och baltiska länderna. Sverige representerades av ställföreträdande nationella säkerhetsrådgivaren Annika Brändström och kollegor från den nationella säkerhetsrådgivarens organisation.

    Deltagarna diskuterade strategier för att stärka samarbetet och skyddet av undervattenskablar, en fråga som är avgörande för säkerheten i vår region.

    För mer information om mötet och dess resultat kan intresserade ta del av mötesrapporten som publicerats på Vita husets webbplats.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Ny riktlinje för generativ AI lanseras i januari

    I juli 2024 fick Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i uppdrag av regeringen att utveckla vägledande riktlinjer för användning av generativ AI inom offentlig sektor. Nu är det dags för lanseringen av dessa riktlinjer.

    Tisdagen den 21 januari 2025 kl. 10.00 kommer civilminister Erik Slottner att ta emot de nya riktlinjerna under ett evenemang hos Post- och telestyrelsen. Evenemanget äger rum på Hälsingegatan 38 i Stockholm och syftar till att främja användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning.

    Deltagande kräver obligatorisk föranmälan, som ska göras senast måndag den 20 januari kl. 13.00 via e-post. Deltagare ombeds att ange namn, redaktion och funktion i sin anmälan.

    För ytterligare information om civilministerns deltagande eller för intervjuförfrågningar kan pressekreterare Erika Svanström kontaktas.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Alarmerande ökning av sjöolyckor i svenska hamnar

    Enligt Transportstyrelsen stoppades 23 utländska fartyg från att lämna svenska hamnar under 2024, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Fartygen bedöms vara i så dåligt skick att deras sjövärdighet äventyras. Detta påverkar både säkerhet och miljö.

    Den senaste rapporten från Transportstyrelsen visar en alarmerande ökning av fartyg med allvarliga brister. Antalet utfärdade nyttjandeförbud har mer än fördubblats, från tio förbud år 2022 till 23 förbud år 2024. Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, säger:

    – Trots att vi tyvärr har färre inspektörer och gör färre inspektioner hittar vi fler fartyg med allvarliga brister. Den här typen av fartyg har vi inte sett i våra svenska vatten tidigare, det är klart oroväckande.

    Under inspektionerna har det bland annat upptäckts brister i brandskydd, livräddningsutrustning och arbetsförhållanden ombord. Vissa fartyg har fått upp till 40 anmärkningar vid samma inspektion. Transportstyrelsen planerar nu att undersöka om detta är en gemensam trend inom EU.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Transportstyrelsen

  • Stärkt samarbete kring säkerhet och beredskap

    Den 16 januari 2025 besökte den danska ministern för samhällssäkerhet och beredskap, Torsten Schack Pedersen, Sverige på inbjudan av Carl-Oskar Bohlin, Sveriges minister för civilt försvar. Syftet med besöket var att stärka samarbetet kring säkerhet och beredskap mellan länderna.

    Under sitt besök träffade Schack Pedersen representanter från svenska myndigheter och diskuterade regeringens arbete med civilt försvar. Detta möte ägde rum efter att den danska statsministern Mette Fredriksen ombildade sin regering 2024, vilket ledde till att Schack Pedersen tillträdde sin ministerpost.

    – Vi lever i en ny tid. Både Sverige och Danmark har nyinrättade ministerportföljer på området vilket speglar behovet av mer robusta samhällen, säger Carl-Oskar Bohlin.

    Schack Pedersen lyssnade också till presentationer från flera svenska myndigheter, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

    – Våra svenska grannar har länge varit och ligger före oss när det gäller beredskap och räddningstjänst. Därför är det helt naturligt att vi riktar vår uppmärksamhet mot Sverige och de andra nordiska länderna, säger Torsten Schack Pedersen.

    Besöket avslutades med en rundtur på Danmarks ambassad i Stockholm, där ytterligare diskussioner om samordning av krishantering ägde rum.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Nytt poddavsnitt om Sveriges militära utveckling

    I det andra avsnittet av podden ”Gå på, marsch!” deltar den amerikanska generalen Christopher G. Cavoli, Supreme Allied Commander Europe. Han betonar Sveriges betydelse i den militära utvecklingen och hur Försvarsmakten anpassar sig för storskalig krigföring.

    Cavoli framhäver vikten av att nå ut till hela den svenska militära organisationen och att kriget i Ukraina har lett till förändringar i Natos fokus.

    – Jag uppskattar verkligen greppet att använda sig av en podcast för att nå ut till hela den svenska militära organisationen, säger han.

    Han varnar dock för att Ryssland fortsatt utgör ett hot mot europeisk säkerhet.

    – Den ryska militära förmågan förväntas att utvecklas och växa, konstaterar han. Cavoli diskuterar även Rysslands relationer med Kina, Iran och Nordkorea, och betonar att det är ett problem vi måste möta.

    Överbefälhavare Michael Claesson tackar general Cavoli för hans stöd till Sveriges anslutning till Nato:

    – Vi är mycket tacksamma för det. Ditt stöd har tagits emot väl i Sverige, avslutar han.

    Poddcasten ”Gå på, marsch!” finns tillgänglig där poddar finns.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Försvarsmakten

  • Regeringen genomför krishanteringsövningar

    Under veckan har regeringen genomfört krishanteringsövningar för att förbättra beredskapen inför händelser som kan påverka Sverige och svenska intressen. Övningarna fokuserar på att hantera både långsamt utvecklande kriser, som epidemiska sjukdomar, och hastigt uppkomna händelser, såsom terroristattentat eller naturkatastrofer.

    – Lärdomar från tidigare kriser visar att det är avgörande för krishanteringsförmågan att regelbundet öva på olika typer av krishantering. Det kan handla om att öva på att göra strategiska bedömningar utifrån begränsad och osäker information och att fatta beslut under komplexa omständigheter, säger statsministerns statssekreterare Johan Stuart.

    Regeringen tränar tillsammans med den politiska ledningen och den opolitiska tjänstemannaorganisationen i Regeringskansliet för att vara väl förberedda på framtida utmaningar.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Ny generaldirektör för Plikt- och prövningsverket

    Regeringen har utsett Peter Göthe till generaldirektör och chef för Plikt- och prövningsverket, med tillträde den 1 februari 2025. Göthe, som har gedigen erfarenhet inom militära och totalförsvarsfrågor, kommer att spela en central roll i arbetet med att öka antalet grundutbildade inom Sveriges krigsorganisation.

    För närvarande är Göthe tillförordnad chef vid avdelningen för militärt försvar på Försvarsdepartementet och har tidigare haft ledande roller inom Regeringskansliet och Försvarsexportmyndigheten. Med erfarenhet från både internationella militära insatser och EU-representationen i Bryssel är han väl rustad för den nya utmaningen.

    Plikt- och prövningsverket är en myndighet under Försvarsdepartementet med uppdrag att kalla och mönstra totalförsvarspliktiga. Myndigheten förväntas fylla en viktig roll när Försvarsmakten växer, med mål att antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 under 2025, 10 000 senast 2030 och 12 000 mellan 2032 och 2035.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Åtgärder för att stoppa oseriösa anbud

    Regeringen har beslutat att vidta stora åtgärder för att förhindra att kriminella och oseriösa leverantörer får access till offentliga kontrakt. I uppdraget till Konkurrensverket ingår att föreslå förändringar i bestämmelserna som rör upphandlande organisationers möjligheter att utesluta anbud som är onormalt låga. Detta beslut kom efter en översyn av den nationella upphandlingsstrategin som förra året visade att oseriösa företag fortfarande kan delta i upphandlingar.

    Civilminister Erik Slottner uppger att bekämpning av brottslighet är en av regeringens högsta prioriteringar:

    – Kriminella och oseriösa aktörer ska aldrig få offentliga kontrakt. Det här är en konkret åtgärd som ska hjälpa upphandlarna i deras vardag, säger Slottner.

    Konkurrensverket får också i uppdrag att utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Det är av stor betydelse då värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till över 920 miljarder kronor. Erik Slottner förklarar:

    – En ökad möjlighet att konkurrera med kvalitet i stället för lägsta pris är efterfrågad av såväl leverantörer som upphandlande organisationer.

    Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025 avseende onormalt låga anbud och metoden för att bedöma leverantörers kvalitetsuppfyllelse ska presenteras senast den 30 november 2025.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se