Kärnkraftsprövningsutredningen har överlämnat sitt första delbetänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredningens syfte är att skapa en effektivare tillståndsprövning för kärnkraftsreaktorer, med tydligare riktlinjer och kortare prövningstider.

En ny lag föreslås för att reglera principbeslut, och det ska ske en klar uppdelning mellan prövningarna enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken. Utredningen planerar även en översyn av ansöknings- och granskningsavgifter, där ett differentierat avgiftsuttag baserat på reaktorns termiska effekt ska införas.

– Regeringen arbetar intensivt för att möjliggöra för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige eftersom vi behöver bygga ut svensk kärnkraft för att kunna nå klimatmålet till år 2045, säger Romina Pourmokhtari.

Enligt utredningen ska regeringen fatta ett tidigt principbeslut, Strålsäkerhetsmyndigheten besluta om tillstånd enligt kärnteknisk verksamhet, och mark- och miljödomstolen besluta enligt miljöbalken. Förslaget syftar till att undvika dubbelprövning och säkerställa en förberedande dialog inför prövningsprocessen.

Förändringar av tillståndsprövningen förväntas träda i kraft den 1 januari 2026, med vissa justeringar redan den 1 juli 2025.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal den 14 januari 2025 framhöll finansminister Elisabeth Svantesson att investeringar i säkerhet är vitala för att kommande generationer ska kunna njuta av frihet. Hon betonade att frihet är en grundläggande rättighet som måste försvaras, där statens huvudsakliga uppgift är att garantera medborgarnas trygghet.

Svantesson presenterade tre centrala faktorer för att finansiera en stark försvarsstruktur. För det första, ekonomisk tillväxt; en ökning av BNP med en halv procent kan leda till 15 miljarder kronor mer i reformutrymme. Den andra faktorn handlar om att prioritera bland utgifterna, där försvar har fått större fokus och lett till att biståndsbudgeten minskat till cirka 0,7 procent av BNI. Den tredje faktorn är det nya balansmålet som riksdagen har enats om, vilket ger ökat utrymme för investeringar.

Avslutningsvis uppmanade Svantesson till en mobilisering av kapital för att stärka den europeiska marknadsekonomin och motverka den ryska krigsekonomin. Hon underströk vikten av att sprida korrekt information om den ryska ekonomins tillstånd för att behålla stödet för Ukraina:

– Frihet kan inte tas för givet, och det kan inte tillväxt och välstånd heller. Vi kommer aldrig att kompromissa med Sveriges och svenskarnas säkerhet, avslutar Svantesson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Enligt den senaste utredningen från Klimat- och näringslivsdepartementet ska reglerna för kärnkraftsprövning ses över. Utredningen har fått i uppdrag att granska och föreslå förändringar som ska underlätta etableringen av ny kärnkraft i Sverige. Fokus ligger på två huvudområden: tillståndsprövning och avgifter.

Den första delen av betänkandet syftar till att effektivisera tillståndsprövningen för kärnkraftsreaktorer. Målet är att skapa tydligare riktlinjer och förkorta prövningstider. Det föreslås en ny lag om principbeslut samt en tydligare uppdelning mellan prövningen enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken.

Den andra delen av utredningen handlar om en översyn av ansöknings- och granskningsavgifter. Ett differentierat avgiftsuttag baserat på reaktorns termiska effekt föreslås. Utredningen är ett viktigt steg mot regeringens mål att Sverige ska ha en helt fossilfri elproduktion senast år 2040.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Stats- och regeringscheferna i de nordiska och baltiska länderna har gett Jens Stoltenberg, tidigare generalsekreterare för Nato, i uppdrag att skapa en oberoende rapport med fokus på regionalt säkerhets- och försvarssamarbete. Rapporten ska innehålla policyrekommendationer för att främja samarbetet och intensifiera avskräckningen och försvaret i området.

Fokus kommer inte bara att ligga på det militära försvaret, utan även på att motverka hybridhot och Rysslands sabotage.

– När hela den nordisk-baltiska regionen nu är integrerad i Nato har vi chansen att ytterligare fördjupa vårt samarbete. Genom att fullt ut ta vara på de nya möjligheterna till ökat nordisk-baltiskt regionalt samarbete stärker vi både regionen och Nato som helhet, säger statsminister Ulf Kristersson.

Stoltenberg understryker initiativets betydelse och ser det som ett viktigt steg mot att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet i regionen.

– För första gången i historien ingår alla de nordiska och baltiska länderna i samma militärallians. Det skapar nya möjligheter, och den här rapporten är ett viktigt initiativ för att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet, säger han.

Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, uttrycker sin tilltro till Stoltenbergs förmåga att ge kloka och oberoende råd i det nuvarande allvarliga säkerhetsläget. Rapporten väntas presenteras före Natos toppmöte i Haag i juni 2025.

– Jag och mina nordiska och baltiska kollegor ser fram emot att ta emot Jens Stoltenbergs rekommendationer, avslutar Ulf Kristersson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se