Den 13 januari 2025 kommer försvarsminister Pål Jonson, arméchef Jonny Lindfors och Saabs VD Micael Johansson att hålla en pressträff på Högfjällshotellet i Sälen. Pressträffen äger rum kl. 09.15 och kommer inte att direktsändas via Regeringskansliets kanaler.

Under evenemanget kommer de medverkande att redovisa den pågående moderniseringen av försvaret, ett viktigt ämne för Sveriges säkerhetspolitik. Denna information är av stor betydelse för både medborgare och försvarsproffs som vill hålla sig informerade om utvecklingen inom området.

För mer information om pressträffen går det att kontakta presskontakten Johan Hjelmstrand, pressekreterare hos försvarsminister Pål Jonson på telefon (växel) 08-405 10 00 eller mobil 076-126 69 22. Mattias Rådström är presskontakt för Micael Johansson, VD Saab, och nås på mobil 073-418 70 86. Therése Fagerstedt är presskontakt för Jonny Lindfors och kan nås på mobil 070-051 75 17.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har tillsammans med nordiska och baltiska kollegor skickat en begäran till EU-kommissionen om att sänka oljepristaket inom G7-samordningen. Enligt uppgifter från Maria Malmer Stenergard, kommer en tredjedel av intäkterna till den ryska staten från energiexporten, vilket gör det viktigt att begränsa inflödet till den ryska statskassan.

– Vi arbetar ständigt med att strypa inflödet till den ryska statskassan. Sverige driver nu på för att sänka oljepristaket, vilket skulle slå hårt mot Rysslands krigskassa, säger Maria Malmer Stenergard.

En föreslagen sänkning av oljepristaket med tio dollar per fat, från det nuvarande priset på 60 dollar per fat, beräknas kunna reducera intäkterna till den ryska statskassan med över 200 miljarder kronor per år. Detta motsvarar cirka 15 procent av Rysslands budgeterade militärutgifter för året.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen den 12 januari 2025 underströk utrikesministern att Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik har ett tydligt syfte: att motverka Ryssland och stödja Ukraina. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard framhöll att Sverige, i samarbete med sina allierade, arbetar för att minska Rysslands förmåga att skada landet.

– Vi – Nato, EU och Sverige – befinner oss i en djupgående konflikt och konfrontation med Ryssland. Det är inte vi som har velat, valt eller orsakat detta – det är den ryska statsledningen, sade Stenergard.

Hon lyfte även fram Rysslands mål att framtvinga en ny delning av Europa, vilket ställer krav på att försvara stater på Europas östra flank, inklusive Sverige. För att bemöta dessa hot presenterade hon fyra vägledande principer för en aktiv motverkanspolitik.

– Värna säkerheten mot Ryssland ur en styrkeposition. Aktivt motverka Rysslands förmåga att expandera sin makt. Stärka motståndskraften i hela samhället mot hybrida hot och väpnade angrepp. Driva motverkanspolitiken tillsammans med allierade, partner och grannar, betonade Stenergard.

Utrikesministern poängterade att Sverige har en viktig roll att spela, och att det är nödvändigt att tänka nytt för att möta framtida utmaningar.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att delta i Natos ökad närvaro i Östersjön. Syftet är att motverka sabotage mot undervattensinfrastruktur och andra hybridhot. Den 9 januari fattade regeringen beslut om Sveriges medverkan i insatsen, som är en reaktion på en rad incidenter i området.

Försvarsmakten kommer att bidra med upp till tre örlogsfartyg samt en luft- och sjöövervakningskapacitet med flygplanet ASC 890. Kustbevakningen deltar också och bidrar med fyra fartyg för att övervaka prioriterade områden, medan ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap.

– Genom det svenska bidraget från både Försvarsmakten och Kustbevakningen visar Sverige sitt starka stöd och deltagande i att stärka säkerheten i Östersjön, säger försvarsminister Pål Jonson.

Detta är första gången Sverige bidrar med en väpnad styrka till Natos avskräckning och försvar.

– Det här är ett styrkebesked från svensk sida, där civila och militära myndigheter samarbetar för att stärka vår gemensamma säkerhet i Östersjön, säger minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har nyligen gett Försvarsmakten och Kustbevakningen i uppdrag att förbättra den operationssamverkan som syftar till att öka säkerheten i Östersjöområdet. Målet är att effektivare utnyttja resurser samt förbättra delningen av sjö- och underrättelseinformation.

Försvarsmakten och Kustbevakningen övervakar dygnet runt sjötrafiken på grund av den förändrade säkerhetspolitiska situationen. Enligt försvarsminister Pål Jonson finns det betydande vinster i att samordna verksamheterna bättre:

– Säkerhetsläget i Östersjöregionen har förändrats i grunden sedan Rysslands invasion av Ukraina. Potentiella hybridoperationer från främmande makt kan inte uteslutas, och därför är behovet av en starkare sjöövervakning viktigt, säger Jonson.

Regeringen har därför uppdragit åt myndigheterna att ta fram en handlingsplan kring sjöövervakningen. Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, förtydligar:

– Det här uppdraget handlar om att knyta samman det civila och det militära, genom bättre informationsdelning och en mer effektiv användning av myndigheternas resurser. Det kommer stärka vår samlade förmåga till sjöövervakning och därigenom göra Sverige säkrare.

Handlingsplanen ska också inkludera hur sjöinformation i realtid och underrättelseinformation kan delas mellan myndigheterna, samt hur säker kommunikation kan säkerställas på lång sikt. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Försvarsdepartementet senast den 23 maj 2025.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se