Regeringen har lagt fram en proposition som innehåller omfattande förändringar i hälso- och sjukvårdslagen. Det handlar om att tydliggöra ansvar och befogenheter vid fredstida krissituationer, katastrofer och höjd beredskap.
Förslaget innebär ett skifte i svensk krislagstiftning, där kommuner för första gången åläggs direkta beredskapsskyldigheter. Två nya begrepp införs också – ”katastroftillstånd” och ”kvalificerat katastroftillstånd”.
Kommentar från författaren: I lagförslag skrivs ofta ”eller den myndighet som regeringen bestämmer”. I detta fall är en kvalificerad gissning att det är Socialstyrelsen som kommer bli denna myndighet – lagändringen borde därför också leda till en förändring i Socialstyrelsens kommande regleringsbrev, då det går att antyda ett visst operativt ansvar utöver uppdraget som kunskapsmyndighet.
Kommuner får tydligt ansvar
Kommunerna får i lag ett eget ansvar att planera och upprätthålla beredskap i den hälso- och sjukvård de ansvarar för. Det gäller inte bara vid extraordinära händelser, utan också vid:
- Katastroftillstånd
- Händelser med många skadade eller sjuka
- Andra allvarliga störningar i verksamheten
Kommunerna ska samverka med regionerna för att säkra en fungerande vårdkedja och blir dessutom skyldiga att:
Lagra sjukvårdsprodukter – Regeringen får besluta om vad som ska ingå och hur omfattande lagren ska vara.
Lämna uppgifter till statliga myndigheter – för att underlätta nationell planering och föreskrifter.
Detta är ett tydligt skifte från frivilliga rekommendationer till tvingande reglering.
Regionernas ansvar förtydligas
Begreppet ”skyldighet att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap” försvinner ur lagen. Istället införs:
- Planeringsskyldighet för katastroftillstånd och andra allvarliga händelser
- Krav på lagerhållning av sjukvårdsprodukter
- Skyldighet att lämna uppgifter till statliga myndigheter
Även här får regeringen rätt att utfärda föreskrifter om både innehåll och omfattning.
Fakta: Nya begreppet ”katastroftillstånd”
Ett katastroftillstånd uppstår när:
- En kommun eller region inte kan erbjuda vård som är nödvändig för liv och hälsa på grund av resursbrist
- Det inte är möjligt att snabbt tillföra de resurser som krävs
Begreppet är juridiskt definierat och blir utgångspunkt för flera av de nya bestämmelserna.
Nytt kapitel i lagen: 16 a kap.
Ett nytt kapitel införs i lagen och reglerar vad som gäller vid större kriser:
🔸 Under fredstida krissituationer och höjd beredskap behöver endast vård som är nödvändig för liv och hälsa erbjudas.
🔸 Kommuner och regioner ska lämna hjälp till varandra. Denna skyldighet kan begränsas om en aktör själv riskerar att hamna i katastroftillstånd.
🔸 Regeringen eller en utsedd myndighet får besluta att en kommun eller region ska lämna hjälp – även mot dess vilja.
🔸 Ett nytt begrepp, kvalificerat katastroftillstånd, införs för att hantera extrema situationer där lokal eller regional samverkan inte räcker. Då kan staten träda in och besluta.
Ersättning: Den som ger hjälp får rätt till ersättning från den som tagit emot hjälpen.
När träder lagen i kraft?
📅 1 januari 2026:
Alla nya regler börjar gälla, utom lagerhållningskraven.
📅 1 januari 2027:
Bestämmelserna om lagerhållning träder i kraft för både kommuner och regioner.
Vad behöver kommuner och regioner göra nu?
✔️ Se över sina kris- och beredskapsplaner
✔️ Inventera behovet av lagerhållning av sjukvårdsprodukter – när lagen börjar gälla ska materialet vara på plats.
✔️ Förstärka samverkan mellan kommuner, regioner, länsstyrelsen och Socialstyrelsen
✔️ Säkerställa intern kompetens inom krisledning och beredskap
Vill ni ha hjälp att komma igång? Kontakta Rikard på rvz@allvarstid.se.