Etikett: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

  • Nytt regeringsuppdrag till MSB

    MSB ska förbättra Sveriges förmåga att upptäcka och agera vid störningar på undervattensinfrastruktur, på grund av de senaste kabelbrotten i Östersjön. Uppdraget omfattar även att skapa en nationell lägesbild av störningar samt att göra en samlad analys av samhällskonsekvenser vid en eventuell händelse. Denna rapportering ska ske till regeringskansliet den 25 juni.

    Det andra uppdraget innebär att samarbetet med Finland ska intensifieras när det gäller gränsöverskridande utrymning. Utrymning syftar till att förflytta människor för att skydda liv och hälsa från krigets verkningar.

    Uppdraget inkluderar att genomföra övningar och analysera samarbeten kring materialförsörjning inom kommunal räddningstjänst samt befolkningsskydd under höjd beredskap och krig. Planeringen för storskalig gränsöverskridande utrymning är också en del av Sveriges åtaganden som Natoallierad.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • Ny planeringsgrupp för civilskydd

    Den nyinrättade planeringsgruppen, som består av representanter från Finlands inrikesministerium och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), kommer att arbeta med att utveckla strategier för att skydda civilbefolkningen. Detta initiativ är en följd av en avsiktsförklaring som undertecknades av de ansvariga ministrarna i Sverige och Finland den 16 september 2024.
    – Vår redan nära relation gör det möjligt att gå snabbt fram i vårt samarbete och det behövs med tanke på säkerhetsläget, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB.

    Kimmo Kohvakka, överdirektör för räddningsväsendet vid Räddningsverket, tillägger:

    – Vi kommer att börja med ett fokus på våra nordligaste regioner och med bilateralt fokus.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • Viktigt med skyddsrummen

    MSB meddelar att skyddsrummen är en hörnsten i det svenska befolkningsskyddet, som omfattar varningssystem, utrymning och inkvartering vid krig. Under 2025 planeras 2 000 nya kontroller och 10 000 tillsyner av skyddsrummen, som främst finns i städer och tätbebyggda områden.
    – Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta handlar det om mindre åtgärder som behöver göras, säger en representant från MSB.

    För att garantera funktionaliteten har fastighetsägare ett ansvar att hålla skyddsrummen i gott skick. De ska bland annat se till att skyddsrummen kan ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap och underhålla utrustningen.

    – När skyddsrummen byggdes var detta överenskommelsen. Fastighetsägarna behöver fortsätta att ta sitt ansvar, avslutar Anders Johannesson från MSB.

    Arbetet med att byta filter för att skydda mot kemiska och radiologiska stridsmedel pågår också, vilket ytterligare stärker beredskapen i landet.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • Nytt kommunikationssystem på gång

    MSB arbetar för att etablera ett nytt kommunikationssystem som ska ersätta Rakel. I budgetpropositionen för 2025 har myndigheten tilldelats medel för detta viktiga projekt och en första delrapport har skickats till Regeringskansliet. Test- och utvärderingsverksamhet är planerad att inledas i slutet av 2025, där användarorganisationer får tidig tillgång till systemets initiala version.
    – Vi har etablerat ett kärnnät och upphandlat ett radioaccessnät. Testverksamhet och samverkan med användarorganisationerna pågår, säger Ronny Harpe, verksamhetschef för samhällsviktiga kommunikationstjänster på MSB.

    Projektet kommer att genomföras i olika faser fram till 2027, med fokus på att säkerställa kostnadseffektivitet och robusthet i det nya systemet. En hybridlösning som kombinerar både statlig och kommersiell infrastruktur förväntas möta framtidens krav på säkerhet och effektiv kommunikation för samhällsviktiga aktörer.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • Ökning av it-incidenter

    Under 2024 rapporterade statliga myndigheter och organisationer som omfattas av NIS-lagen totalt 319 it-incidenter, varav många orsakades av misstag eller systemfel ofta kopplade till uppdateringar och konfigurationer.
    – Fler incidenter måste förebyggas för att samhällets motståndskraft ska öka, säger Åke Holmgren, avdelningschef på MSB.

    Holmgren berättar att ett systematiskt och riskbaserat säkerhetsarbete kan öka organisationers motståndskraft och stärka det civila försvaret. Hans kollega, Mathias Antonsson, chef för den strategiska cybersäkerhetsanalysen på MSB, understryker att det är kostnadseffektivt att förebygga incidenter snarare än att hantera konsekvenserna av dem.

    En nyhet för 2024 är en ökning av incidenter kopplade till leveranskedjor, med 21 procent relaterade till störningar som påverkat flera aktörer.

    MSB rekommenderar att organisationer implementerar rutiner för incidentrapportering hos sina leverantörer för att minska mörkertalet. Johan Turell, chef för verksamheten för strategisk cybersäkerhet på MSB, betonar vikten av att öka efterlevnaden av rapporteringsplikten.

    – Informationen från rapporteringen bidrar till nulägesbilder och långsiktiga strategiska analyser, avslutar Turell.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • Ökad medvetenhet om beredskap

    Enligt den senaste undersökningen har den nya broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” fått ett positivt mottagande hos allmänheten. Detta rapporterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Drygt 2 000 personer deltog i undersökningen, som visade att 39 procent kände oro när de läste broschyren, vilket är en ökning från 24 procent 2018.
    Trots ökad oro uppger 45 procent av respondenterna att de känner ansvar, även om siffran har sjunkit något från 47 procent.

    – Vi hade förväntat oss att fler än förra gången skulle reagera med oro, säger Christina Andersson, projektansvarig vid MSB.

    Undersökningen visar också att 86 procent anser att Sverige är värt att försvara vid ett militärt angrepp och 76 procent är beredda att bidra till det civila försvaret.

    Många reflekterar över sin hemberedskap, där 63 procent planerar att stärka sin beredskap, en ökning från 57 procent innan utskicket. 43 procent uppger att de redan har beredskap för minst en vecka.

    – En god hemberedskap stärker inte bara det egna hushållets förmåga utan bidrar till hela landets motståndskraft, avslutar Christina Andersson.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten För Samhällsskydd Och Beredskap, Msb

  • MSB stärker Ukraina-stöd

    Under förra veckans besök i Ukraina träffade Mikael Frisell, generaldirektör på MSB, representanter från Ukrainas motsvarighet SESU samt flera andra organisationer, inklusive frivilliggruppen Tactical Medicine North och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).

    Besöket resulterade i ett nytt samarbetsavtal med State Service of Special Communication and Information Protection (SSSCIP) för att skydda kritisk infrastruktur och stötta Ukrainas EU-integration.

    – Osäkerheten kring utvecklingen i Ukraina är stor, men vårt engagemang är långsiktigt. Vi avser att stödja Ukrainas civila försvar så länge kriget pågår och vi är beredda att bistå i landets återuppbyggnad när konflikten är över, avslutar Frisell.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

  • Ökad beredskap nödvändig

    MSB påpekar att Sveriges totalförsvarsförmåga behöver stärkas och att åtgärder för att skydda civilbefolkningen måste prioriteras. Enligt myndigheten kan ett väpnat angrepp inte uteslutas, vilket ställer krav på omedelbara förbättringar.
    – Vi ser tydligt att det nu sker en snabb utveckling i det civila försvaret. Samtidigt finns det höga förväntningar och krav på en fortsatt skyndsam utveckling, och det osäkra säkerhetsläget ökar kraven ytterligare, säger Mikael Frisell, generaldirektör för MSB.

    I budgetunderlaget framhålls flera centrala punkter, såsom behovet av att samla och leda arbetet inom det civila försvaret, skydd av civilbefolkningen vid krig, ökad försvarsvilja samt en stärkt försörjningsberedskap. MSB begär även medel för investeringar i ledningsplatser och signalskydd för att säkerställa en robust samverkan.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

  • Ökad beredskap i civila försvaret

    MSB:s rapport indikerar en betydande förbättring i uppbyggnaden av det civila försvaret. Myndigheter har ökat takten i sitt arbete, vilket lett till att förmågan inom det civila försvaret har utvecklats, trots att framstegen skiljer sig åt mellan sektorer.

    – Förmågebedömningen visar tydligt att det civila försvaret utvecklas i rätt riktning, säger Mikael Frisell, generaldirektör för MSB.

    Ungefär hälften av de åtgärder som redovisats har direkt förmågehöjande effekter och har anpassats efter samhällets och befolkningens behov. Beredskapsåtgärder som vidtagits omfattar bland annat höjd beredskap, investeringar i robusthet och ökat fokus på samverkan mellan olika aktörer.

    Trots framstegen kvarstår betydande behov av utveckling för att nå alla mål för det civila försvaret, vilket riksdagen fastställde i försvarsbeslutet för perioden 2021–2025.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

  • Sverige och Finland stärker beredskapen

    I september förra året undertecknade Sverige och Finland två avsiktsförklaringar för att stärka den gemensamma planeringen inom försörjningsberedskap och skydd av civilbefolkningen. Dessa insatser är centrala för utvecklingen av det civila försvaret i båda länderna.

    För att driva på samarbetet besökte Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Helsingfors den 29-30 januari. Under sitt besök betonade han vikten av att flytta samarbetet från samverkan till ett mer aktivt samarbete.

    – Det svensk-finska samarbetet behöver växla upp en nivå till. Jag har diskuterat konkreta möjligheter med mina finska kollegor Janne Känkänen, VD för finska Försörjningsberedskapscentralen, och Kimmo Kohvakka, chefen för Räddningsavdelningen inom Inrikesministeriet. Vi har ringat in ett antal åtgärder, alltifrån gemensamma lager till att stärka vår förmåga till massevakuering i norr. Dessutom kan Sverige och Finland visa vägen när det gäller att skapa ett starkt gränsöverskridande totalförsvar. Här behöver många vara engagerade i bägge våra länder, säger Mikael Frisell.

    Besöket inkluderade även ett rundabordssamtal på svenska ambassaden i Helsingfors, där ambassadör Peter Ericson ledde diskussioner om verktyg för att hantera hybridattacker.

    Frisell passade också på att diskutera framtida samarbeten med Gunvor Kronman, VD för svensk-finska Hanaholmen, som nyligen firade sitt 50-årsjubileum.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB