Etikett: regeringen.se

  • EU-ledare samlas för att diskutera säkerhetsläget

    Måndagen den 3 februari träffar statsminister Ulf Kristersson övriga EU-ledare i Bryssel för ett informellt möte i Europeiska rådet. Detta möte sker i en tid präglad av osäkerhet och hot mot medlemsländerna, i takt med Rysslands invasion av Ukraina.

    Ledarna kommer att diskutera EU:s säkerhets- och försvarspolitik, med målet att göra Europa till en mer motståndskraftig och tillförlitlig aktör. Resultatet av diskussionerna syftar till att vägleda EU-kommissionen och EU:s utrikeschef i att utarbeta framtida förslag för att stärka Europas försvarsförmåga.

    Relationerna mellan EU och USA är också på agendan, särskilt med tanke på den nya amerikanska administrationen. Deltagare inkluderar bland andra Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och Natos generalsekreterare Mark Rutte, som deltar i delar av mötet.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Ny proposition stärker svenskt stöd till Ukraina

    I en ny proposition från Finansdepartementet föreslår regeringen ändringar i statens budget för 2025, med särskilt fokus på att stödja Ukraina i det försämrade säkerhetspolitiska läget. Förslagen, som offentliggjordes den 30 januari 2025, kommer som en reaktion på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

    Propositionen inkluderar bemyndiganden för regeringen att skänka försvarsmateriel och utrustning inom energiområdet till Ukraina. Dessutom föreslås ökade anslag för att iordningsställa materiel för donation och försäljning av jaktrobotar av typen Rb 99 (AMRAAM) under 2025.

    Regeringen föreslår också att få ett bemyndigande för att skänka pansarskott till Moldavien. Dessa åtgärder syftar till att öka det svenska stödet till Ukraina och bidra till stabiliteten i regionen.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Viktiga beslut för Sveriges säkerhet och beredskap

    Under ett regeringssammanträde den 30 januari 2024 togs flera betydelsefulla beslut för att förbättra landets beredskap och säkerhet. Ett av de mest framträdande besluten var förordnandet av en tillförordnad nationell säkerhetsrådgivare, som presenterades av statsrådet Ulf Kristersson.

    Regeringen gav också ett uppdrag att ta fram förslag gällande ett fördjupat nordiskt-baltiskt säkerhets- och försvarssamarbete för att stärka samarbetet mellan regionens länder i en tid av ökande globala spänningar. Inom arbetsmarknadsdepartementet beslutades om entledigande av en ledamot i Arbetsdomstolen och ändringar i regleringsbrevet för budgetåret 2025.

    Finansdepartementet lade fram en proposition om en extra ändringsbudget för 2025 som inkluderar stöd till Ukraina. Dessutom diskuterade Försvarsdepartementet behovet av att förlänga uppdraget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att revidera broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.

    Socialdepartementet föreslog strategiska insatser för psykisk hälsa och suicidprevention, inklusive en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner. Regeringens beslut resulterade i en helhetssyn på samhällsutvecklingen och strategier för att möta framtida utmaningar.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Nytt uppdrag för att öka kunskapen om kriminell påverkan i sociala medier

    Regeringen har beslutat att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ska öka kunskapen om påverkan av kriminella livsstilar på barn och unga i digitala miljöer. I uppdraget, som kommer från Justitiedepartementet, ingår att undersöka hur sociala medier bidrar till normaliseringen av våld och brottslighet hos unga.

    Uppdraget omfattar även kartläggning av hur konflikter eskalerar inom kriminella kretsar via dessa plattformar. FOI ska samla in synpunkter och kunskap från flera aktörer, däribland Brottsförebyggande rådet (Brå) och Barnombudsmannen, samt beakta internationella erfarenheter.

    För att säkerställa relevansen av forskningen kommer dialog med berörda grupper att prioriteras. Slutrapporten ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 oktober 2026.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Dialog om kultursamverkan säkerställer beredskap

    Kulturminister Parisa Liljestrand samlade den 28 januari 2025 regionala kulturpolitiker från hela Sverige för en dialog om kultursamverkansmodellen. Under mötet diskuterades centrala frågor, inklusive barns och ungas tillgång till kulturlivet och kulturarvets vikt i beredskapsarbetet.

    Liljestrand presenterade aktuella kulturpolitiska prioriteringar och informerade om Statens kulturråds uppdrag att föreslå förbättringar av modellen, baserat på en nyligen genomförd utredning.

    – Samverkan mellan staten, regioner och kommuner är avgörande för att skapa ett inkluderande kulturliv som når ut i hela landet. Dialogen är en viktig del i det fortsatta arbetet, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

    Mötet berörde även beredskapsfrågor där regionrepresentanter diskuterade hur man kan förbereda kultursektorn inför kriser och krig. Karin Svanborg-Sjövall, statssekreterare, avslutade mötet med att tacka deltagarna för deras insikter.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Sverige föreslår donation av pansarskott till Moldavien

    Inom ramen för det 18:e stödpaketet till Ukraina föreslår regeringen att Sverige ska donera pansarskott av typen m/86 (AT4) till Moldavien. Förslaget ingår i en extra ändringsbudget och syftar till att stödja Moldavien, som befinner sig i en utsatt situation på grund av Rysslands aggressiva agerande.

    Moldavien, som ligger nära Ukraina, har blivit alltmer utsatt för Rysslands påverkanskampanjer och har ett stort behov av stöd för att hantera den hotande situationen. Regeringen ser donationen som en del av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intresse för att bistå Moldavien snabbt och effektivt.

    Donationens värde beräknas uppgå till högst 13 000 000 kronor.

    – Vi ser det som en viktig del av vårt arbete för att stärka säkerheten i regionen, säger försvarsminister Pål Jonson.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Största militära stödpaketet till Ukraina

    Den svenska regeringen har den 30 januari 2025 lanserat ett omfattande stödpaket till Ukraina, vilket markerar det största militära stødet hittills. Paketet omfattar investeringar för att öka landets långräckviddiga kapacitet, med cirka 1 miljard kronor avsatta för produktion av långräckviddiga robotar och drönare.

    Paketet, som totalkostnad i enlighet med svenska statsbudgeten uppgår till 13,5 miljarder kronor, inkluderar också en förbättrad donation av Stridsbåt 90 och pansarvärnsrobotar, med en total svensk militär bidrag till Ukraina på cirka 61,9 miljarder kronor sedan invasionens början.

    Stödet är uppdelat i åtta komponenter, inklusive:

    • Upphandlingar av nyproducerad materiel
    • Ekonomiska donationer till fonder för militär utrustning
    • Donation av materiel från Försvarsmakten
    • Utveckling av en myndighet i Ukraina genom FOI
    • Utbildningsinsatser under 2025
    • Försörjningslösningar för underhåll av donerad materiel

    Som avslutning betonar regeringen att stödet är anpassat efter Ukrainas behov och prioriteringar, vilket stärker både det ukrainska försvaret och den europeiska försörjningssäkerheten.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Ny tillförordnad nationell säkerhetsrådgivare utsedd

    Regeringen har idag meddelat att Annika Brändström utses till tillförordnad nationell säkerhetsrådgivare. Hon kommer att leda verksamheten fram till dess att en permanent rådgivare tillsätts.

    – Annika Brändström har sedan start varit en central del av organisationen som stödjer det nationella säkerhetsrådet och kliver nu in som tillförordnad nationell säkerhetsrådgivare, säger statsminister Ulf Kristersson. Brändström kommer att biträda det nationella säkerhetsrådet samt statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

    – Samordningen av frågor som rör Sveriges nationella säkerhet är en central uppgift givet det allvarliga säkerhetspolitiska läget som vi nu befinner oss i. Jag är tacksam att ha fått regeringens förtroende att tillsvidare leda verksamheten och bidra till stadga och kontinuitet i arbetet, säger Annika Brändström.

    Brändström har arbetat på Regeringskansliet sedan 2005 med fokus på krishantering och säkerhet. Hon har även haft roller som sekreterare i Försvarsberedningen och chefstjänsteman för krishantering på Statsrådsberedningen. Hennes tjänst som tillförordnad nationell säkerhetsrådgivare sträcker sig som längst fram till den 26 juli 2025.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Regeringen remitterar SOU 2024:84 om utländska investeringar

    Enligt Försvarsdepartementet har regeringen remitterat SOU 2024:84, som handlar om att stärka kontrollen av utländska investeringar i svenska fastigheter. Remissen föreslår en skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv och har skickats till flera instanser som nu får möjlighet att yttra sig.

    Detta är en viktig åtgärd för att säkerställa att utländska investeringar i svenska fastigheter sker på ett ansvarsfullt sätt. Sista dag för remissinstanserna att lämna sina svar är den 30 april 2025. Regeringen betonar vikten av att få in synpunkter från berörda parter för att kunna fatta välgrundade beslut i frågan.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

  • Regeringen suspenderar skatteavtalet med Ryssland

    Regeringen har idag bekräftat beslutet att suspendera skatteavtalet med Ryssland, vilket innebär att avtalet inte längre kommer att gälla från den 10 februari. Den ryska statsledningen har under en längre tid främjat en bild av en stark och växande ekonomi, men verkligheten visar på stora ekonomiska problem, delvis på grund av införda sanktioner.

    Putins regering driver en så kallad dopad krigsekonomi med ökade militära utgifter, vilket resulterat i både arbetskraftsbrist och hög inflation. Sverige har svarat på Rysslands beslut med att konstatera att detta saknar rättsligt stöd. Enligt folkrätten har Sverige inlett en formell process för att suspendera avtalet, och idag togs det sista steget i denna process.

    — Detta beslut medför att det befintliga skatteavtalet inte längre kommer att tillämpas, vilket ökar trycket på den ryska ekonomin, säger en regeringsrepresentant. För ryska företag blir det nu svårare att handla med och investera i Sverige, då ryska investerare kommer att stå inför dubbelt så hög utdelningsbeskattning på sina svenska portföljinvesteringar.

    Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se