Etikett: regeringen.se

Den 20 januari 2025 tog Sveriges försvarsminister Pål Jonson emot sin polske kollega, vice premiärminister och försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz, samt en delegation från den polska försvarsindustrin. Vid mötet diskuterades säkerheten i Östersjön, speciellt med fokus på de senaste incidenterna som påverkat kritisk undervattensinfrastruktur.

Bland deltagarna fanns generalmajor Johan Pekkari, chef för den strategiska avdelningen vid Försvarsstaben, och konteramiral Johan Norlén, Marinchef. Dagen avslutades med ett seminarium där försvarsministrarna och representanter från båda ländernas försvarsindustrier deltog. Huvudtemat för seminariet var hur Polen och Sverige kan samarbeta för att stärka kapaciteten hos Ukrainas försvarsindustri.

Besöket ingår i en serie högnivåmöten mellan Sverige och Polen som syftar till att fördjupa samarbetet inom säkerhets- och försvarspolitik. Tidigare i november besökte Polens premiärminister Donald Tusk Sverige för att diskutera liknande frågor, vilket resulterade i ett uppdaterat strategiskt partnerskap mellan länderna.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utredningen om det civila försvarets personalförsörjning har idag överlämnat sitt betänkande till Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. Betänkandet föreslår att civilplikten aktiveras för att möta behovet av resurser inom samhällsviktiga verksamheter.

– Vid sådana situationer behöver samhället snabbt kunna mobilisera och ställa om, säger Carl-Oskar Bohlin. En grundläggande förutsättning för detta är att säkerställa den personal som behövs inom samhällsviktiga verksamheter.

Utredningen konstaterar att civilplikten bör inkludera mönstring och grundutbildning inom områden som räddningstjänst, elförsörjning, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer samt bevakningsverksamhet. Berörda myndigheter föreslås få i uppdrag att snabbt föreslå hur civilplikt kan införas inom dessa nya områden.

Vidare betonas vikten av frivilliga försvarsorganisationers bidrag med utbildad personal och lämnas förslag om säkerhetsprövning av civilpliktiga samt kortare utbildning med allmän tjänsteplikt vid höjd beredskap.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 21 januari 2025 inledde Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer en bilateral säkerhetsdialog med Turkiet, kallad Security Compact. Under mötet som hölls i Ankara diskuterades det gemensamma arbetet mot terrorism och organiserad brottslighet samt aktuella internationella frågor.

Dialogen, som lanserades vid Natos toppmöte i Vilnius 2023, syftar till att fortsätta samarbetet kring säkerhetsfrågor under Sveriges anslutningsprocess till Nato. En vägkarta presenterades som fokuserar på kopplingar mellan terrorism och organiserad brottslighet, förstärkt informationsutbyte och ökat rättsligt samarbete.

– Regeringen prioriterar arbetet med att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. För att lyckas med den uppgiften måste vi stärka vårt samarbete och informationsutbyte med allierade som Turkiet, framhöll Maria Malmer Stenergard.

Justitieminister Gunnar Strömmer underströk vikten av internationellt samarbete:

– Varken terrorism eller organiserad brottslighet känner några nationella gränser. Det är därför avgörande att samarbeta nära med partners och allierade för att nå konkreta resultat i fråga om brottsutredningar och andra åtgärder, avslutar han.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Justitieminister Gunnar Strömmer och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommer att träffa Estlands inrikesminister Lauri Läänemets den 22 januari 2025. Mötet syftar till att diskutera säkerheten i Östersjöregionen och att stärka samarbetet mellan Sverige och Estland.

Flera centrala frågor kommer att tas upp under mötet, bland annat hotet från statliga aktörer och möjligheter till fördjupad samverkan i ett alltmer spänstigt geopolitisk klimat.

Detta möte understryker vikten av internationellt samarbete i dessa utmanande tider. För mer information och tid för media, hänvisas till pressekreterarna för respektive minister.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Enligt en nyligen publicerad remiss från Försvarsdepartementet, SOU 2024:65, behöver kommuner och regioner förstärka sin beredskap för att hantera olika typer av kriser och krig. Remissen, som offentliggjordes den 5 november 2024, syftar till att säkerställa att lokala myndigheter är väl rustade för att möta framtida utmaningar.

Flera remissinstanser, däribland Burlövs kommun, Lycksele kommun och Migrationsverket, har redan lämnat in sina svar. Sista datum för inskickande av remissvar är den 17 februari 2025. Remissprocessen är av stor betydelse för att samla in viktiga synpunkter och därigenom förbättra beredskapen på lokal nivå.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Hot och våld mot förtroendevalda utgör ett allvarligt hot mot demokratin. För att möta detta växande problem har regeringen beslutat att överlämna en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att öka skyddet för dessa individer.

– Vi måste sätta stopp för den organiserade brottsligheten och se till att människor som har viktiga förtroendeuppdrag i kommuner och regioner skyddas från hot och våld. Det handlar om att förhindra lidande för enskilda personer men också att skydda vår demokrati, säger civilminister Erik Slottner.

I propositionen föreslås att kommuner och regioner får en skyldighet att förebygga skada för kommunal- och regionråd. Detta förslag harmoniserar med det ansvar som kommunerna redan har för sina arbetstagare enligt arbetsmiljöregelverket.

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin, understryker justitieminister Gunnar Strömmer. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och är en del av regeringens handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan för perioden 2024–2027.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Energi- och näringsminister Ebba Busch deltar i World Economic Forum 2025, som äger rum mellan den 20 och 24 januari. Under mötet kommer hon att belysa svenska intressen inom kärnkraft, innovation och artificiell intelligens.

World Economic Forum samlar ledare, företag och forskare från hela världen för att diskutera viktiga globala frågor.

– Det är viktigt att lyfta fram svenska intressen för ny kärnkraft, innovation och AI. Allt fler länder inser behovet av ny kärnkraft. Leveranssäker och fossilfri energi skapar goda förutsättningar för innovation och konkurrenskraft, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Årets tema, ”Collaboration for the Intelligent Age”, fokuserar bland annat på att återuppbygga förtroende, omforma tillväxt och investera i människor. Under mötet kommer Busch att delta i panelsamtal och workshops för att diskutera den globala utbyggnaden av kärnkraft och behovet av energi.

Frågor som kommer att tas upp inkluderar tillgången till kritiska råmaterial och vikten av handel för att driva energiomställningen i en hållbar riktning.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

På tisdag den 21 januari 2025 träffas Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer med Turkiets utrikesminister Hakan Fidan och inrikesminister Ali Yerlikaya i Ankara. Pressträffen markerar starten på den bilaterala säkerhetsdialog som kallas Security Compact.

Under mötet kommer ministrarna att diskutera centrala frågor rörande terrorism, organiserad brottslighet och andra internationella säkerhetsutmaningar. Tidpunkten för pressträffen är kl. 18.15 svensk tid, 20.15 lokal tid och hålls på det turkiska utrikesdepartementet.

För att delta på plats krävs ackreditering, och föranmälan kan göras till Richard Wahlström. Pressträffen kommer även att sändas live via en extern webbplats.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 27 januari 2025 hålls ett betydelsefullt möte inom EU:s utrikespolitik, där aktuella frågor står på agendan. Utrikesdepartementet publicerade den 20 januari 2025 en kommenterad dagordning inför rådet för utrikes frågor (FAC), som kommer att samla representanter från medlemsländerna.

Mötet syftar till att behandla strategier och frågor av stor betydelse för EU:s utrikespolitik. För den som vill fördjupa sig i innehållet finns en tidigare dagordning från den 16 december 2024 tillgänglig för nedladdning i pdf-format.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Enligt en ny faktapromemoria från Justitiedepartementet föreslås en gradvis start av driften av EU:s in- och utresesystem. Syftet är att skapa en mer flexibel implementering av systemet.

Den föreslagna förordningen, som publicerades den 20 januari 2025, handlar om en gradvis start av EU:s in- och utresesystem. Kommissionens förslag innehåller tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i EES-förordningen från 2017 och EU:s gränskodex.

Regeringen betonar vikten av att systemet genomförs på ett rättssäkert och effektivt sätt, med minsta möjliga störningar vid gränsövergångarna. Dessutom ska biometri registreras i största möjliga utsträckning under den gradvisa starten, som kommer att pågå i 180 dagar.

– Vi strävar efter att denna period inte förlängs mer än nödvändigt, avslutar regeringen i meddelandet.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se