Etikett: regeringen.se

Regeringen föreslår nu en lagändring som syftar till att införa ett generellt förbud mot bottentrålning inom marina skyddade områden, inklusive nationalparker och naturreservat. Förslaget är en del av havsmiljöpropositionen och omfattar även biotopskyddsområden och Natura 2000-områden.

Bottentrålning, som innebär fiske med redskap som dras över havsbotten, har visat sig ha negativa effekter på havsmiljön. Landsbygdsminister Peter Kullgren framhäver vikten av att skydda dessa känsliga områden:

– Bottentrålning kan påverka havsmiljön på flera olika sätt och det är särskilt angeläget att skydda miljön i marina skyddade områden.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betonar att det är hög tid att agera för att bevara havsbottnens ekosystem:

– Marina skyddade områden inrättas för att freda känsliga och viktiga naturvärden från störningar.

Förslaget kan träda i kraft den 1 juli, och undantag från förbudet kan göras om det inte motverkar syftet med områdesskyddet. EU-minister Jessica Rosencrantz uttrycker stolthet över regeringens insatser:

– Sverige arbetar aktivt på hemmaplan och i EU för att värna våra hav, avslutar hon.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 21 januari deltar finansminister Elisabeth Svantesson vid Ekofinrådets möte i Bryssel, där fokus ligger på de ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Under mötet kommer EU:s ekonomi- och finansministrar att diskutera både aktuella ekonomiska frågor och administrativ börda.

Enligt uppgifter från Finansdepartementet planeras diskussioner om regelförenklingar som ska stärka EU:s konkurrenskraft. Rådet förväntas även fatta beslut om medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer för 21 medlemsstater, inklusive Sverige, inom EU:s reformerade ramverk för ekonomisk styrning.

Vidare kommer rådet att uppdatera återhämtningsplanerna för Cypern, Grekland och Spanien.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal på Fadimegalan den 19 januari 2025 påminde statsminister Ulf Kristersson om vikten av att fortsätta kampen för frihet och rättigheter mot hedersförtryck, som fortfarande är ett aktuellt problem i Sverige. Han lyfte fram att det nu har gått 23 år sedan Fadime mördades av sin egen pappa i Uppsala, och betonade att hon var en av vår tids hjältar.

– För även 23 år senare är det alldeles för många – kvinnor och män, flickor och pojkar – som förtrycks och kontrolleras i hederns namn. Även här i Sverige. Det ska vi inte, och det kommer vi aldrig att acceptera, sade Kristersson.

Statsminister Kristersson framhöll att det har skett framsteg, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra. Han nämnde en granskning av Stadsrevisionen i Malmö som visade att förskolor inte alltid anmäler hedersförtryck, och sade att rakryggad tydlighet och kvalificerat föräldrastöd är avgörande.

– Med undfallenhet ingenstans alls, förklarade han. Regeringen kommer att vidta konkreta åtgärder mot hedersrelaterat våld, inklusive förbud mot oskuldskontroller och kusinäktenskap.

Han betonade också att det är viktigt att se över möjligheterna att oftare omhänderta barn som riskerar att utsättas för sådana förtryck.

– Att fortsätta den här kampen, är också att hedra Fadimes minne, avslutade han. Statsministern hyllade även GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) för deras arbete att hjälpa utsatta.

– Ni gör skillnad för andra människor. Och ni gör skillnad för vårt land, sade han.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har beslutat att ge Länsstyrelsen i Uppsala län i uppdrag att bereda ansökan om tillstånd för vindkraftparken Najaderna, som planeras att byggas utanför Gävles kust. Detta uppdrag omfattar en prövning enligt miljöbalken och kommer efter en ökning av ansökningar för havsbaserade vindkraftparker.

Najaderna förväntas ha en installerad effekt på cirka 1 700 MW och kan producera mellan 4 och 5 TWh förnybar el årligen. En del av vindkraftsparken sträcker sig in i Sveriges ekonomiska zon, och den ansvariga aktören, Najaderna Offshore AB, har redan lämnat in en ansökan till regeringen för detta område.

Genom att ge Länsstyrelsen detta uppdrag säkerställs en samordnad prövning av hela vindkraftparkens miljöpåverkan, vilket är avgörande för att beakta både territorialvattnet och den ekonomiska zonen.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 21 januari reser utrikesminister Maria Malmer Stenergard och justitieminister Gunnar Strömmer till Ankara för att inleda Sveriges och Turkiets bilaterala säkerhetsdialog, kallad Security Compact. Mötet syftar till att diskutera viktiga frågor som rör säkerhetssamarbete och internationella angelägenheter.

Initiativet till dialogen presenterades under Natos toppmöte i Vilnius 2023, där Sverige och Turkiet enades om att lansera det nya samtalsformatet. Security Compact är ett sätt att fortsätta det samarbete som utvecklades under Sveriges anslutningsprocess till Nato, med särskilt fokus på terrorismbekämpning.

– Det är avgörande att vi stärker samarbetet mellan våra länder i frågor som rör vår gemensamma säkerhet. Det ligger i både Sveriges och Turkiets intresse, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Justitieminister Gunnar Strömmer tillägger:

– Jag ser fram emot att träffa våra turkiska kollegor för att diskutera vårt gemensamma arbete mot terrorism och organiserad brottslighet.

Mötet i Ankara blir det första i detta nya format, och enligt det gemensamma uttalandet från toppmötet i Vilnius ska dialogen sammankallas en gång per år. På dagordningen står bland annat:

• Den gemensamma kampen mot terrorism
• Transnationell organiserad brottslighet
• Rysslands krig i Ukraina
• Situationen i Syrien och Gaza
• Övriga utrikespolitiska frågor

Den bilaterala säkerhetsdialogen förväntas bidra till ett stärkt samarbete mellan Sverige och Turkiet i dessa viktiga frågor.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I ljuset av de senaste kabelbrotten i Östersjön har Sverige engagerat sig i diskussioner om att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Enligt information från Vita huset har Sverige nyligen deltagit i ett möte som syftade till att förbättra detta skydd.

Mötet leddes av USA:s biträdande nationella säkerhetsrådgivare Anne Neuberger och samlade representanter från de nordiska och baltiska länderna. Sverige representerades av ställföreträdande nationella säkerhetsrådgivaren Annika Brändström och kollegor från den nationella säkerhetsrådgivarens organisation.

Deltagarna diskuterade strategier för att stärka samarbetet och skyddet av undervattenskablar, en fråga som är avgörande för säkerheten i vår region.

För mer information om mötet och dess resultat kan intresserade ta del av mötesrapporten som publicerats på Vita husets webbplats.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I juli 2024 fick Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i uppdrag av regeringen att utveckla vägledande riktlinjer för användning av generativ AI inom offentlig sektor. Nu är det dags för lanseringen av dessa riktlinjer.

Tisdagen den 21 januari 2025 kl. 10.00 kommer civilminister Erik Slottner att ta emot de nya riktlinjerna under ett evenemang hos Post- och telestyrelsen. Evenemanget äger rum på Hälsingegatan 38 i Stockholm och syftar till att främja användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning.

Deltagande kräver obligatorisk föranmälan, som ska göras senast måndag den 20 januari kl. 13.00 via e-post. Deltagare ombeds att ange namn, redaktion och funktion i sin anmälan.

För ytterligare information om civilministerns deltagande eller för intervjuförfrågningar kan pressekreterare Erika Svanström kontaktas.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 16 januari 2025 besökte den danska ministern för samhällssäkerhet och beredskap, Torsten Schack Pedersen, Sverige på inbjudan av Carl-Oskar Bohlin, Sveriges minister för civilt försvar. Syftet med besöket var att stärka samarbetet kring säkerhet och beredskap mellan länderna.

Under sitt besök träffade Schack Pedersen representanter från svenska myndigheter och diskuterade regeringens arbete med civilt försvar. Detta möte ägde rum efter att den danska statsministern Mette Fredriksen ombildade sin regering 2024, vilket ledde till att Schack Pedersen tillträdde sin ministerpost.

– Vi lever i en ny tid. Både Sverige och Danmark har nyinrättade ministerportföljer på området vilket speglar behovet av mer robusta samhällen, säger Carl-Oskar Bohlin.

Schack Pedersen lyssnade också till presentationer från flera svenska myndigheter, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Våra svenska grannar har länge varit och ligger före oss när det gäller beredskap och räddningstjänst. Därför är det helt naturligt att vi riktar vår uppmärksamhet mot Sverige och de andra nordiska länderna, säger Torsten Schack Pedersen.

Besöket avslutades med en rundtur på Danmarks ambassad i Stockholm, där ytterligare diskussioner om samordning av krishantering ägde rum.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Under veckan har regeringen genomfört krishanteringsövningar för att förbättra beredskapen inför händelser som kan påverka Sverige och svenska intressen. Övningarna fokuserar på att hantera både långsamt utvecklande kriser, som epidemiska sjukdomar, och hastigt uppkomna händelser, såsom terroristattentat eller naturkatastrofer.

– Lärdomar från tidigare kriser visar att det är avgörande för krishanteringsförmågan att regelbundet öva på olika typer av krishantering. Det kan handla om att öva på att göra strategiska bedömningar utifrån begränsad och osäker information och att fatta beslut under komplexa omständigheter, säger statsministerns statssekreterare Johan Stuart.

Regeringen tränar tillsammans med den politiska ledningen och den opolitiska tjänstemannaorganisationen i Regeringskansliet för att vara väl förberedda på framtida utmaningar.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har utsett Peter Göthe till generaldirektör och chef för Plikt- och prövningsverket, med tillträde den 1 februari 2025. Göthe, som har gedigen erfarenhet inom militära och totalförsvarsfrågor, kommer att spela en central roll i arbetet med att öka antalet grundutbildade inom Sveriges krigsorganisation.

För närvarande är Göthe tillförordnad chef vid avdelningen för militärt försvar på Försvarsdepartementet och har tidigare haft ledande roller inom Regeringskansliet och Försvarsexportmyndigheten. Med erfarenhet från både internationella militära insatser och EU-representationen i Bryssel är han väl rustad för den nya utmaningen.

Plikt- och prövningsverket är en myndighet under Försvarsdepartementet med uppdrag att kalla och mönstra totalförsvarspliktiga. Myndigheten förväntas fylla en viktig roll när Försvarsmakten växer, med mål att antalet värnpliktiga ska öka till 8 000 under 2025, 10 000 senast 2030 och 12 000 mellan 2032 och 2035.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se