Etikett: regeringen.se

Regeringen har beslutat att vidta stora åtgärder för att förhindra att kriminella och oseriösa leverantörer får access till offentliga kontrakt. I uppdraget till Konkurrensverket ingår att föreslå förändringar i bestämmelserna som rör upphandlande organisationers möjligheter att utesluta anbud som är onormalt låga. Detta beslut kom efter en översyn av den nationella upphandlingsstrategin som förra året visade att oseriösa företag fortfarande kan delta i upphandlingar.

Civilminister Erik Slottner uppger att bekämpning av brottslighet är en av regeringens högsta prioriteringar:

– Kriminella och oseriösa aktörer ska aldrig få offentliga kontrakt. Det här är en konkret åtgärd som ska hjälpa upphandlarna i deras vardag, säger Slottner.

Konkurrensverket får också i uppdrag att utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Det är av stor betydelse då värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till över 920 miljarder kronor. Erik Slottner förklarar:

– En ökad möjlighet att konkurrera med kvalitet i stället för lägsta pris är efterfrågad av såväl leverantörer som upphandlande organisationer.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2025 avseende onormalt låga anbud och metoden för att bedöma leverantörers kvalitetsuppfyllelse ska presenteras senast den 30 november 2025.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard besöker fredagen den 17 januari Kockums varv och Marinbasen i Karlskrona. På Marinbasen kommer hon att inspektera minröjningsfartyget HMS Ulvön, som är Sveriges första bidrag till Natos stående marina styrkor.

Därefter träffar utrikesministern besättningen på ubåtsräddningsfartyget HMS Belos, som har bistått Finland i utredningen av skadade kablar mellan Finland och Estland i Östersjön.

– I Karlskrona sker viktiga insatser för Sveriges marina förmåga. Sveriges stöd till Finland med HMS Belos och vårt bidrag med HMS Ulvön till Natos stående marina styrkor är tydliga exempel på Sveriges unika förmågor inom marinen, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

För mer information om besöket krävs obligatorisk föranmälan senast den 16 januari klockan 16.00 via e-post. Anmälan ska innehålla namn, personnummer och redaktion, samt en kopia på presslegitimation.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard kommer att befinna sig på Saab i Linköping den 17 januari för att fördjupa sig i tillverkningen av stridsflygplanet Gripen. Under besöket kommer hon att få en visning av produktionen och har betonat betydelsen av försvarsindustrin för Sverige.

– Försvarsindustrin är viktig för Sverige och för Natos avskräckning. Jag ser därför mycket fram emot att besöka Linköping som nu utgör en central punkt för svensk högteknologisk försvarsförmåga, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

För att delta i besöket krävs obligatorisk föranmälan senast den 16 januari klockan 16.00. Anmälan ska göras via e-post och inkludera namn, personnummer och redaktion, samt en kopia på presslegitimation.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Statsminister Ulf Kristersson besöker Berlin den 17 januari för att ha ett möte med Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Under detta möte kommer de att diskutera aktuella ämnen såsom säkerhetspolitik, migration och europeisk konkurrenskraft.

En gemensam pressträff planeras att hållas i samband med mötet med start klockan 11.00. Pressträffen kommer att direktsändas på den tyska regeringens webbplats.

Utöver mötet med Scholz kommer statsministern även att träffa Friedrich Merz, ledare för den tyska oppositionen och partiledare för CDU. Senare samma dag planerar statsminister Kristersson att besöka lantbruksmässan Grüne Woche tillsammans med landsbygdsminister Peter Kullgren.

Som partiledare för Moderaterna kommer Ulf Kristersson också att delta i ett möte med partigruppen EPP.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har gett Södertörns högskola i uppdrag att utveckla en metod för att följa arbetslivskriminalitetens utveckling. Syftet med denna åtgärd är att öka medvetenheten och möjligheten att motverka brottslighet som påverkar arbetsmarknaden.

Sammanträdet den 16 januari resulterade i flera propositioner och remisser, inklusive en lagrådsremiss från Finansdepartementet. Denna syftar till att införa regellättnader och öka transparensen på värdepappersmarknaden, vilket enligt myndigheten är ett steg mot en mer effektiv och rättvis marknad.

Regeringen har också föreslagit ett stärkt skydd för förtroendevalda, samt tydligare intern kontroll i kommuner och regioner. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa att offentliganställda kan utföra sina uppdrag utan att riskera sin säkerhet.

Bland andra viktiga beslut presenterades även en anställning av en ny generaldirektör för Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, viktiga för landets beredskap. Regeringen fortsätter också att arbeta med initiativ för att främja fossilfrihet inom sjöfart och luftfart samt för att skydda den marina miljön.

Socialdepartementet har också lagt fram förordningar för att öka säkerheten och motverka ofrivillig ensamhet i civilsamhället.

Dessa beslut och åtgärder visar på regeringens strävan att skapa ett tryggare och mer rättvist samhälle för alla medborgare.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Kärnkraftsprövningsutredningen har överlämnat sitt första delbetänkande till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredningens syfte är att skapa en effektivare tillståndsprövning för kärnkraftsreaktorer, med tydligare riktlinjer och kortare prövningstider.

En ny lag föreslås för att reglera principbeslut, och det ska ske en klar uppdelning mellan prövningarna enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken. Utredningen planerar även en översyn av ansöknings- och granskningsavgifter, där ett differentierat avgiftsuttag baserat på reaktorns termiska effekt ska införas.

– Regeringen arbetar intensivt för att möjliggöra för nya kärnkraftsreaktorer i Sverige eftersom vi behöver bygga ut svensk kärnkraft för att kunna nå klimatmålet till år 2045, säger Romina Pourmokhtari.

Enligt utredningen ska regeringen fatta ett tidigt principbeslut, Strålsäkerhetsmyndigheten besluta om tillstånd enligt kärnteknisk verksamhet, och mark- och miljödomstolen besluta enligt miljöbalken. Förslaget syftar till att undvika dubbelprövning och säkerställa en förberedande dialog inför prövningsprocessen.

Förändringar av tillståndsprövningen förväntas träda i kraft den 1 januari 2026, med vissa justeringar redan den 1 juli 2025.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal den 14 januari 2025 framhöll finansminister Elisabeth Svantesson att investeringar i säkerhet är vitala för att kommande generationer ska kunna njuta av frihet. Hon betonade att frihet är en grundläggande rättighet som måste försvaras, där statens huvudsakliga uppgift är att garantera medborgarnas trygghet.

Svantesson presenterade tre centrala faktorer för att finansiera en stark försvarsstruktur. För det första, ekonomisk tillväxt; en ökning av BNP med en halv procent kan leda till 15 miljarder kronor mer i reformutrymme. Den andra faktorn handlar om att prioritera bland utgifterna, där försvar har fått större fokus och lett till att biståndsbudgeten minskat till cirka 0,7 procent av BNI. Den tredje faktorn är det nya balansmålet som riksdagen har enats om, vilket ger ökat utrymme för investeringar.

Avslutningsvis uppmanade Svantesson till en mobilisering av kapital för att stärka den europeiska marknadsekonomin och motverka den ryska krigsekonomin. Hon underströk vikten av att sprida korrekt information om den ryska ekonomins tillstånd för att behålla stödet för Ukraina:

– Frihet kan inte tas för givet, och det kan inte tillväxt och välstånd heller. Vi kommer aldrig att kompromissa med Sveriges och svenskarnas säkerhet, avslutar Svantesson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Enligt den senaste utredningen från Klimat- och näringslivsdepartementet ska reglerna för kärnkraftsprövning ses över. Utredningen har fått i uppdrag att granska och föreslå förändringar som ska underlätta etableringen av ny kärnkraft i Sverige. Fokus ligger på två huvudområden: tillståndsprövning och avgifter.

Den första delen av betänkandet syftar till att effektivisera tillståndsprövningen för kärnkraftsreaktorer. Målet är att skapa tydligare riktlinjer och förkorta prövningstider. Det föreslås en ny lag om principbeslut samt en tydligare uppdelning mellan prövningen enligt lagen om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken.

Den andra delen av utredningen handlar om en översyn av ansöknings- och granskningsavgifter. Ett differentierat avgiftsuttag baserat på reaktorns termiska effekt föreslås. Utredningen är ett viktigt steg mot regeringens mål att Sverige ska ha en helt fossilfri elproduktion senast år 2040.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Stats- och regeringscheferna i de nordiska och baltiska länderna har gett Jens Stoltenberg, tidigare generalsekreterare för Nato, i uppdrag att skapa en oberoende rapport med fokus på regionalt säkerhets- och försvarssamarbete. Rapporten ska innehålla policyrekommendationer för att främja samarbetet och intensifiera avskräckningen och försvaret i området.

Fokus kommer inte bara att ligga på det militära försvaret, utan även på att motverka hybridhot och Rysslands sabotage.

– När hela den nordisk-baltiska regionen nu är integrerad i Nato har vi chansen att ytterligare fördjupa vårt samarbete. Genom att fullt ut ta vara på de nya möjligheterna till ökat nordisk-baltiskt regionalt samarbete stärker vi både regionen och Nato som helhet, säger statsminister Ulf Kristersson.

Stoltenberg understryker initiativets betydelse och ser det som ett viktigt steg mot att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet i regionen.

– För första gången i historien ingår alla de nordiska och baltiska länderna i samma militärallians. Det skapar nya möjligheter, och den här rapporten är ett viktigt initiativ för att fördjupa försvars- och säkerhetssamarbetet, säger han.

Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, uttrycker sin tilltro till Stoltenbergs förmåga att ge kloka och oberoende råd i det nuvarande allvarliga säkerhetsläget. Rapporten väntas presenteras före Natos toppmöte i Haag i juni 2025.

– Jag och mina nordiska och baltiska kollegor ser fram emot att ta emot Jens Stoltenbergs rekommendationer, avslutar Ulf Kristersson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

En parlamentarisk kommitté har överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer, vilket innehåller flera förslag för att skydda rättigheter och motverka brottslighet. Den kommitté som leds av justitierådet Henrik Jermsten har utvärderat och föreslagit förändringar inom grundlagens fri- och rättighetsskydd.

– Den här utredningen lämnar flera viktiga förslag både för att stärka vissa rättigheter för enskilda och för att skydda vårt demokratiska samhälle mot allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

En av de centrala punkterna är möjligheten att begränsa föreningsfriheten för kriminella grupper, vilket skulle göra det möjligt att kriminalisera deltagande i sådana nätverk. Kommittén föreslår även utökade möjligheter att återkalla medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap som har fått sitt medborgarskap genom oriktiga uppgifter eller begått brott som hotar Sveriges säkerhet.

En annan viktig förändring är införandet av rätten till domstolsprövning i grundlag, samt att rätten till abort ska skrivas in i regeringsformen. För att dessa förändringar ska träda i kraft krävs två likalydande beslut av riksdagen med ett mellanliggande val, vilket kommittén bedömer kan ske senast den 1 januari 2027.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se