Etikett: regeringen.se

I sitt tal vid Folk och Försvars rikskonferens den 14 januari 2025 beskrev justitieminister Gunnar Strömmer den påverkan som våldet i samhället har på medborgarnas trygghet. Han delade en personlig upplevelse från Ikea, där han mötte en kvinna vars bror blivit mördad, vilket illustrerade de förödande konsekvenser av våldet i vårt samhälle.

Trots att Sverige får höga betyg för sin demokrati, har en rapport från Freedom House noterat en försämring på grund av den växande gängrelaterade brottsligheten. Strömmer identifierade tre huvudsakliga hot mot Sveriges inre säkerhet: terrorism, statliga aktörer och organiserad brottslighet. Han framhöll att statens förmåga att skydda medborgarna är avgörande för demokratin.

Polisen har nyligen rapporterat att skjutvapenvåldet har minskat med 30 procent sedan 2022 och att antalet skadade har halverats, vilket beror på reformer som preventiva tvångsmedel och högre minimistraff för grova vapenbrott.

Strömmer betonade också vikten av internationellt samarbete för att bekämpa hoten och nämnde avtal med länder som Förenade Arabemiraten och Turkiet. Han föreslog även grundlagsändringar för att stärka Sveriges motståndskraft vid kriser och underströk att digitaliseringen ska ses som en möjlighet.

– Den svenska demokratin står stark, men vi måste fortsätta arbeta för att skydda medborgarnas säkerhet, avslutar justitieministern i sitt tal.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har beslutat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska genomföra två uppdrag inom civilplikt, med målet att förbättra skyddet av civilbefolkningen och säkerställa effektiv personalförsörjning vid höjd beredskap. Dessa åtgärder är en direkt reaktion på den aktuella säkerhetssituationen, som tydliggjorts av händelserna i Ukraina.

Det första uppdraget innebär att MSB ska undersöka nödvändiga åtgärder för att aktivera civilplikt, inklusive mönstring. Samtidigt ska man även förbereda inskrivning och utbildning av totalförsvarspliktiga för uppgifter inom befolkningsskyddet. Det handlar om att säkerställa att dessa individer kan krigsplaceras och utbildas effektivt.

– Skyddet av civilbefolkningen och en fungerande personalförsörjning vid höjd beredskap och krig är centrala uppgifter för det civila försvaret och kan vara avgörande för civilbefolkningens överlevnad, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.

Uppdragen ska redovisas till Försvarsdepartementet senast den 19 respektive 10 december 2025, och MSB kommer att föreslå vilka befattningar inom kommunal räddningstjänst som totalförsvarspliktiga kan tjänstgöra i samt analysera utbildningsbehov och kostnader.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I dag presenterades betänkandet ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap” för migrationsminister Johan Forssell. Utredningen framhåller vikten av att medborgarskapet ska vara något att vara stolt över och betonar att tiden för kravlöshet nu är över.

Flera förändringar föreslås i utredningen, såsom:

• Ökad hemvisttid i Sverige för sökande
• Skärpta krav på hederligt levnadsätt
• Krav på egenförsörjning för att erhålla medborgarskap

Dessa åtgärder bedöms främja myndigheternas möjligheter att utvärdera sökandens bakgrund och levnadssätt över tid. Det skärpta kravet på hederligt levnadsätt innebär att tiden som måste förfluta innan en person med brottslig bakgrund kan beviljas medborgarskap förlängs.

Förslagen i betänkandet planeras att träda i kraft den 1 juni 2026, avslutar migrationsminister Johan Forssell i ett pressmeddelande.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal i Sälen framhöll Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, att Sveriges framtid beror på aktiva beslut och en prioritering av det civila försvaret. Han underströk att förändring i geopolitiken kräver att Sverige formar sin egen framtid genom snabba och engagerade steg.

– Det finns en tendens att se vår framtid som ödesmättad, men Sverige är inget förutbestämt objekt i världens strömningar, sade Bohlin.

Bohlin påpekade att det civila försvaret är ett gemensamt ansvar för alla ledande befattningshavare inom beredskapsansvariga myndigheter. Regeringen har beslutat att öka resurserna till det civila försvaret från 2,7 miljarder årligen till 15 miljarder inom några år.

– Det är ett femfaldigande av medlen och visar att vi nu får det civila försvar som diskuterats i över ett decennium, men vars resurser tidigare ofta bara lett till samtal, förklarade han.

Han nämnde också framstegen inom civilplikt, där 300 personer utbildats med målet att nå nästan 3000 inom ett par år. Bohlin avslutade med att betona att ansvar för Sveriges försvar är en uppgift för hela samhället.

– Kärnan i totalförsvaret är att försvaret av vårt land är en uppgift för oss alla, avslutar Bohlin.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Under sitt tal på Folk och Försvars rikskonferens den 13 januari 2025 uppmanade försvarsminister Pål Jonson Sverige att ta ett större ansvar för säkerheten i Europa. Han pekade på det ryska kriget mot Ukraina som ett akut hot, med över en miljon döda och sårade, och underströk Rysslands brutala offensiv mot civila mål.

Jonson lyfte också fram att stöd från Kina, Iran och Nordkorea för Ryssland gör konflikten till en global utmaning. I detta sammanhang nämnde han närvaron av nordkoreanska soldater i Europa samt behovet av ökat fokus på säkerhet från europeiska länder.

För att möta det försämrade säkerhetsläget har Sverige ökat sitt försvarsanslag med 63 miljarder kronor och tidigarelagt beslutet om totalförsvaret. Jonson uppmanar till omvandling av dessa resurser till militär förmåga, samtidigt som han framhåller vikten av att effektivisera beslutsprocesser inom försvaret.

– Stödet till Ukraina är en plikt och en investering i Europas framtid, säger Jonson.

Regeringen strävar efter att öka innovation och samarbete inom försvarsindustrin för att uppfylla kraven på det moderna slagfältet.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Statsminister Ulf Kristersson deltar den 14 januari på ett möte i Helsingfors, där stats- och regeringschefer från Natoallierade länder i Östersjöområdet ska samlas. Mötet, som arrangeras av Finlands president Alexander Stubb och Estlands premiärminister Kristen Michal, fokuserar på säkerheten i regionen.

En central punkt för diskussionerna under mötet är skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur. Bland de framstående deltagarna finns Natos generalsekreterare Mark Rutte, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Lettlands president Edgars Rinkēvičs, Litauens president Gitanas Nausėda, Polens premiärminister Donald Tusk samt Europeiska kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen.

Under mötet kommer ledarna att diskutera Natos närvaro i regionen och strategier för att bemöta den ryska skuggflottan.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 13 januari 2025 kommer försvarsminister Pål Jonson, arméchef Jonny Lindfors och Saabs VD Micael Johansson att hålla en pressträff på Högfjällshotellet i Sälen. Pressträffen äger rum kl. 09.15 och kommer inte att direktsändas via Regeringskansliets kanaler.

Under evenemanget kommer de medverkande att redovisa den pågående moderniseringen av försvaret, ett viktigt ämne för Sveriges säkerhetspolitik. Denna information är av stor betydelse för både medborgare och försvarsproffs som vill hålla sig informerade om utvecklingen inom området.

För mer information om pressträffen går det att kontakta presskontakten Johan Hjelmstrand, pressekreterare hos försvarsminister Pål Jonson på telefon (växel) 08-405 10 00 eller mobil 076-126 69 22. Mattias Rådström är presskontakt för Micael Johansson, VD Saab, och nås på mobil 073-418 70 86. Therése Fagerstedt är presskontakt för Jonny Lindfors och kan nås på mobil 070-051 75 17.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har tillsammans med nordiska och baltiska kollegor skickat en begäran till EU-kommissionen om att sänka oljepristaket inom G7-samordningen. Enligt uppgifter från Maria Malmer Stenergard, kommer en tredjedel av intäkterna till den ryska staten från energiexporten, vilket gör det viktigt att begränsa inflödet till den ryska statskassan.

– Vi arbetar ständigt med att strypa inflödet till den ryska statskassan. Sverige driver nu på för att sänka oljepristaket, vilket skulle slå hårt mot Rysslands krigskassa, säger Maria Malmer Stenergard.

En föreslagen sänkning av oljepristaket med tio dollar per fat, från det nuvarande priset på 60 dollar per fat, beräknas kunna reducera intäkterna till den ryska statskassan med över 200 miljarder kronor per år. Detta motsvarar cirka 15 procent av Rysslands budgeterade militärutgifter för året.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen den 12 januari 2025 underströk utrikesministern att Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik har ett tydligt syfte: att motverka Ryssland och stödja Ukraina. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard framhöll att Sverige, i samarbete med sina allierade, arbetar för att minska Rysslands förmåga att skada landet.

– Vi – Nato, EU och Sverige – befinner oss i en djupgående konflikt och konfrontation med Ryssland. Det är inte vi som har velat, valt eller orsakat detta – det är den ryska statsledningen, sade Stenergard.

Hon lyfte även fram Rysslands mål att framtvinga en ny delning av Europa, vilket ställer krav på att försvara stater på Europas östra flank, inklusive Sverige. För att bemöta dessa hot presenterade hon fyra vägledande principer för en aktiv motverkanspolitik.

– Värna säkerheten mot Ryssland ur en styrkeposition. Aktivt motverka Rysslands förmåga att expandera sin makt. Stärka motståndskraften i hela samhället mot hybrida hot och väpnade angrepp. Driva motverkanspolitiken tillsammans med allierade, partner och grannar, betonade Stenergard.

Utrikesministern poängterade att Sverige har en viktig roll att spela, och att det är nödvändigt att tänka nytt för att möta framtida utmaningar.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att delta i Natos ökad närvaro i Östersjön. Syftet är att motverka sabotage mot undervattensinfrastruktur och andra hybridhot. Den 9 januari fattade regeringen beslut om Sveriges medverkan i insatsen, som är en reaktion på en rad incidenter i området.

Försvarsmakten kommer att bidra med upp till tre örlogsfartyg samt en luft- och sjöövervakningskapacitet med flygplanet ASC 890. Kustbevakningen deltar också och bidrar med fyra fartyg för att övervaka prioriterade områden, medan ytterligare sju fartyg kommer att hållas i beredskap.

– Genom det svenska bidraget från både Försvarsmakten och Kustbevakningen visar Sverige sitt starka stöd och deltagande i att stärka säkerheten i Östersjön, säger försvarsminister Pål Jonson.

Detta är första gången Sverige bidrar med en väpnad styrka till Natos avskräckning och försvar.

– Det här är ett styrkebesked från svensk sida, där civila och militära myndigheter samarbetar för att stärka vår gemensamma säkerhet i Östersjön, säger minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se