Etikett: regeringen.se

Regeringen har nyligen gett Försvarsmakten och Kustbevakningen i uppdrag att förbättra den operationssamverkan som syftar till att öka säkerheten i Östersjöområdet. Målet är att effektivare utnyttja resurser samt förbättra delningen av sjö- och underrättelseinformation.

Försvarsmakten och Kustbevakningen övervakar dygnet runt sjötrafiken på grund av den förändrade säkerhetspolitiska situationen. Enligt försvarsminister Pål Jonson finns det betydande vinster i att samordna verksamheterna bättre:

– Säkerhetsläget i Östersjöregionen har förändrats i grunden sedan Rysslands invasion av Ukraina. Potentiella hybridoperationer från främmande makt kan inte uteslutas, och därför är behovet av en starkare sjöövervakning viktigt, säger Jonson.

Regeringen har därför uppdragit åt myndigheterna att ta fram en handlingsplan kring sjöövervakningen. Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, förtydligar:

– Det här uppdraget handlar om att knyta samman det civila och det militära, genom bättre informationsdelning och en mer effektiv användning av myndigheternas resurser. Det kommer stärka vår samlade förmåga till sjöövervakning och därigenom göra Sverige säkrare.

Handlingsplanen ska också inkludera hur sjöinformation i realtid och underrättelseinformation kan delas mellan myndigheterna, samt hur säker kommunikation kan säkerställas på lång sikt. En slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Försvarsdepartementet senast den 23 maj 2025.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Statsminister Ulf Kristersson framhöll den 12 januari 2025 att Sverige står inför allvarliga säkerhetsutmaningar. I sitt tal i Sälen uppmärksammade han den svenska insatsen i Lettland, där en mekaniserad bataljon från P7 i Skåne, bestående av 600 soldater, skickas för att försvara allierad mark.

– Jag vet att de känner stolthet över den insats som de nu ska göra. Och som land känner vi tacksamhet. De försvarar oss och vår frihet – på allierad mark, sade Kristersson.

Statsministern påminde om att Sverige den 7 mars firar ett år som medlem i Nato och underströk att stödet för medlemskapet är starkt bland både politiker och befolkning.

Han varnade även för hybridattacker och påpekade att Sverige, trots att landet inte befinner sig i krig, inte heller kan betraktas som helt fredligt.

– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan, förklarade han.

Kristersson underströk behovet av att investera i cyberförsvar och att ett nationellt cybersäkerhetscenter nu byggs. Han avslutade sitt tal med att betona att:

– Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 12 januari 2025 kommer statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Maria Malmer Stenergard, försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att hålla en pressträff i Sälen. Detta evenemang kommer att äga rum på Folk och försvars rikskonferens, där aktuella frågor kring säkerheten i Östersjön och regeringens arbete mot hybridhot kommer att diskuteras.

Tid och plats för pressträffen är som följer:

• Datum: 12 januari 2025
• Tid: 14.00
• Plats: Pressrummet, Högfjällshotellet, Sälen

Det är viktigt att notera att pressträffen inte kommer att direktsändas i Regeringskansliets kanaler. I samband med pressträffen kommer en nyhet att presenteras. Pressackreditering behövs inte för att närvara.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har beslutat att Migrationsverket ska implementera kraftfulla åtgärder för att säkerställa att endast personer utan säkerhetsrisk beviljas svenskt medborgarskap. I uppdraget ingår att skyndsamt vidta åtgärder för att upprätthålla de krav och förfaranden som reglerar medborgarskapsärenden.

Syftet med dessa åtgärder är att förhindra att individer som utgör en säkerhetsrisk eller lever i Sverige under falsk identitet får svenskt medborgarskap. Migrationsverket ska därför stärka kvaliteten på utredningen av naturalisationsärenden.

I arbetet med uppdraget ska Migrationsverket samråda med både Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Resultatet av uppdraget ska redovisas löpande till Regeringskansliet, specifikt Justitiedepartementet, om hur arbetet fortskrider.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Folk och Försvars årliga rikskonferens äger rum den 12–14 januari 2025 och fokuserar på viktiga perspektiv kring ledarskap och försvarsfrågor. Konferensen inleds på söndag av statsminister Ulf Kristersson, som talar om hur man leder i förändring.

Efter Kristersson följer utrikesminister Maria Malmer Stenergard med en diskussion om Sveriges roll i ett utmanat Europa. Måndagen den 13 januari kommer försvarsminister Pål Jonson att tala om nödvändigt ledarskap för effektiva resultat. Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, diskuterar planeringens betydelse, medan sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson lyfter sjukvårdens roll vid kriser.

Den avslutande dagen, den 14 januari, presenterar justitieminister Gunnar Strömmer nya lösningar för en förändrad verklighet. Finansminister Elisabeth Svantesson avslutar konferensen med att diskutera finansiering av svenskt totalförsvar. Samtliga seminarier direktsänds på Youtube och kan även ses i efterhand på Folk och Försvars webbplats.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Sverige planerar att köpa 44 nya stridsvagnar av typen Leopard 2 A8 samt renovera 66 av sina befintliga Leopard 2-stridsvagnar. Den totala investeringen uppgår till drygt 22 miljarder kronor och syftet är att stärka försvarets förmåga och slutföra uppbyggnaden av fyra nya brigader. Försvarsminister Pål Jonson betonar vikten av satsningen:

– Vi får 154 moderna stridsvagnar samt renoverade stridsfordon med de här beställningarna, och det stärker vår försvarsförmåga, säger han.

Försvarets materielverk (FMV) har tecknat avtal med det tysk-franska företaget KNDS. Leveranser av de nya stridsvagnarna beräknas börja år 2028 och vara klara 2031. Dessutom pågår redan renoveringen av de befintliga vagnarna.

– Det försämrade säkerhetsläget gör att vi nu genomför den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet, avslutar Pål Jonson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Den 9 januari samlas försvarsministrar från deltagarländerna i Ukraine Defence Contact Group (UDCG) på den amerikanska flygbasen i Ramstein, Tyskland. Mötet, som är det 25:e i ordningen för UDCG, syftar till att stärka det internationella militära stödet till Ukraina, där fler än 60 länder och organisationer deltar.

UDCG, som etablerades i april 2022, har blivit en central plattform för koordinering av hjälpen, med USA som ledande nation och där även Ukraina deltar aktivt. Representanter från Nato och EU är också närvarande för att bidra till diskussionerna och planeringen inför framtiden.

– Mötet i Ramstein är av stor betydelse för vårt stöd till Ukraina, säger Pål Jonson.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Regeringen har sedan förra året arbetat intensivt med en strategi som fokuserar på att motverka våldsbejakande extremism och terrorism. Strategin omfattar fyra centrala områden: att förebygga extremism, förhindra terroristattentat, skydda samhällsfunktioner och hantera konsekvenserna av attentat.

Fyra myndigheter har fått i uppdrag att integrera strategin i sin verksamhet, däribland Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.

Justitieminister Gunnar Strömmer förklarar att det handlar om ett samarbete för att besegra hoten mot det fria samhället:

– Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi har möjlighet att besegra de aktörer som utmanar vårt fria samhälle, säger Strömmer.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

Utrikesministrarna i de nordiska och baltiska länderna har gemensamt uttryckt oro över Gazproms beslut att upphöra med gasleveranser till Moldavien från den 1 januari 2025. Detta drag bedöms som ett försök att undergräva Moldaviens politiska och ekonomiska stabilitet. Ministrarna uppskattar de insatser som moldaviska myndigheter gör för att säkra gas- och elförsörjning under rådande omständigheter.

För att möta energikrisen bekräftar ministrarna att de avser att samarbeta med Europeiska kommissionen och andra nyckelpartner för att öka det utländska stödet till Moldavien. De betonar att Moldaviens förbättrade infrastruktur och överföringskapacitet ger landet starkare möjligheter att motstå externa energipåtryckningar.

– Vi står fast bakom Moldavien i dess arbete med att hantera aktuella energiutmaningar, säger utrikesministrarna.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se

I en debattartikel i Dagens Industri förklarar EU-minister Jessica Rosencrantz att medlemskapet i EU gör Sverige starkare och mer rustat för att hantera aktuella utmaningar. Kriget i Ukraina, kriminalitet och klimatförändringar kräver ett samordnat europeiskt svar, vilket regeringen ser som avgörande för landets framtid.

Regeringen genomför historiska satsningar på försvar och arbetar för att stärka samarbetet inom EU för att bekämpa brottslighet. Dessutom trycker man på för att EU ska inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Rosencrantz avrundar med att betona:

– I en orolig tid tar Sverige ansvar för att hantera frågor som kriget i Ukraina, kriminaliteten, konkurrenskraften och klimatet.

Detta är ett AI-generarat sammandrag. Ta del av hela nyheten här: regeringen.se